Domstolshandläggaren uppmärksammade inte att Åklagarmyndigheten i sin inlaga angett adressen till de fyra barnens skyddade boende – och skickade därför inlagan till motparten i målet.
Justitieombudsmannen riktar nu kritik mot tingsrätten, som inte kan freda sig genom att hänvisa till att åklagaren normalt inte skriver ut motsvarande uppgift
Den var i samband med att Örebro tingsrätt skulle förordna en särskild företrädare för barn som olyckan var framme. De fyra barnen i fråga bor på ett skyddat boende, vars adressuppgifter fanns utskrivna på en handling som åklagaren hade lämnat in till tingsrätten. Handläggaren på domstolen skickade åklagarens bilaga till motparten i målet, utan att uppmärksamma att adressen till boendet röjdes.
Det var först två dagar senare som handläggaren själv lade märke till misstaget och informerade sin närmaste chef. En beredningsjurist på domstolen tog sedan omgående kontakt med åklagaren, socialtjänsten och den särskilda företrädaren.
Återkallelse av fastighetsmäklarregistrering
Under vilka förutsättningar riskerar mäklare att förlora sin fastighetsmäklarregistrering? Är det någon skillnad, när det gäller avregistrering till följd av formella brister i verksamheten respektive till följd av regelöverträdelser? Carl Lebeck redogör i denna analys för fastighetsmäklarlagens bestämmelser, aktuella förarbeten och allmänna regler om ändring av gynnande förvaltningsbeslut, samt ger en omfattande praxisgenomgång.
Missades
Tingsrätten har i ett yttrande förklarat att förbiseendet hänger samman med att adressuppgifter till skyddade boenden normalt inte ges in till tingsrätten – samtidigt som handlingen tillhört en kategori som normalt skickas till motparten när det handlar om särskild företrädare för barn. Om utskicket gått via lösbrev hade uppgiften uppmärksammats och maskats, men i och med att utskicket gjordes via e-post missades detta.
Tingsrätten säger sig ha framfört önskemål till åklagarkammaren samt påmint om att adressuppgifter till skyddade boenden inte ska anges i handlingar som skickas till domstolen. Man har efter incidenten också utarbetat en rutin där registrator redan i samband med registreringen av ärenden skiljer på ansökan/framställningen och eventuella adressuppgifter, för det fall att Åklagarmyndigheten ändå skulle bifoga sådana uppgifter. Domstolen kommer även att se över utbildningsbehovet hos sina handläggare – bland annat mot bakgrund av att personuppgiftsincidenten inte anmäldes till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Kan inte undgå kritik
Justitieombudsmannen, JO, anser dock inte att tingsrätten kan undgå kritik för incidenten.
Det ligger i sakens natur att ett misstag där sekretessbelagda adressuppgifter avseende skyddat boende kan få särskilt svåra konsekvenser – och det finns goda skäl att anta att röjandet i det aktuella fallet har medför men för de fyra personer som drabbats.
Även om Åklagarmyndigheten normalt inte bifogar uppgifter om skyddat boende i sina inlagor har tingsrätten alltid ett ansvar för att kontrollera vilken typ av uppgifter som en handling innehåller, inte minst i mål som det aktuella. Att det handlat om ett avsteg från den vanliga ordningen fråntar alltså inte domstolen ansvaret för att uppgifterna röjts. JO ser också allvarligt på det inträffade, framgår det av beslutet.
Positivt i fallet är samtidigt att tingsrätten agerade snabbt när misstaget uppdagades och bland annat informerade socialtjänsten och den särskilda företrädaren. Det är också positivt att tingsrätten sett över sina rutiner för att undvika liknande incidenter framöver. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
