I motsats till underinstanserna anser kammarrätten att Oracle Svenskas goodwillavskrivningar, med anledning av Oracle-koncernens förvärv av en annan koncern, inte ska ingå i bolagets rörelseresultat. Skatteverket har i dessa delar inte haft rätt att höja bolagets inkomst av näringsverksamhet med stöd av den så kallade korrigeringsregeln.
Skatteverket beslutade genom eftertaxering att höja Oracle Svenska AB:s inkomst av näringsverksamhet med drygt 78 miljoner kronor för taxeringsåret 2012, med drygt 28 miljoner kronor för taxeringsåret 2013. För beskattningsåren juni 2012–maj 2013, juni 2013–maj 2014 och juni 2014–maj 2015 höjdes bolagets inkomst av näringsverksamhet, även här genom eftertaxering, med drygt 179 miljoner kronor.
Bolaget är ett helägt dotterbolag inom den internationella Oracle-koncernen, där amerikanska Oracle Corporation är det slutliga moderbolaget. Under räkenskapsåren 2011, 2012, 2014 och 2015 har bolagets huvudsakliga verksamhet bestått i att som icke exklusiv kommissionär marknadsföra, sälja och leverera koncernens produkter på den svenska marknaden. Detta har bolaget gjort i eget namn för två utländska koncernbolags räkning – Oracle EMEA Ltd och Sun Microsystems Internationel B.V.
Förvärv av moderbolag
Oracle förvärvade år 2010 aktierna i moderbolaget Sun Microsystems Inc. Förvärvet innebar att Oracle-koncernen fick full kontroll över Sun-koncernen med följden att bolag inom Oracle fusionerades med bolag inom Sun.
Med anledning av detta förvärvade Oracle Svenska samtliga aktier i Sun Microsystems AB, som därefter blev ett helägt dotterbolag. Även Sun AB:s rörelse samt tillhörande tillgångar och skulder förvärvades, varvid Sun AB blev ett vilande bolag. Oracle Svenska fusionerades med Sun AB år 2011 och det sistnämnda bolaget upplöstes därigenom.
Av bolagets årsredovisning för taxeringsåret 2011 framgår att goodwill hänförlig till förvärvet och inkråmsöverlåtelsen har tagits upp med drygt 263 miljoner kronor som en immateriell anläggningstillgång i balansräkningen. Goodwillposten motsvarar skillnaden mellan marknadsvärdet för aktierna och köpeskillingen för inkråmet. Den posten har behandlats som en rörelsekostnad och har avskrivits med början av räkenskapsåret 2010/2011 och de fyra efterföljande räkenskapsåren. Bolaget har även under samtliga fem år redovisat omstruktureringskostnader som delvis har ersatts av Oracle EMEA.
I den så kallade jämförelseanalys som redovisats i koncernens internprissättningsdokumentation har dessa poster rensats från bolagets rörelseresultat inför jämförelsen med övriga bolag som ingår i analysen.
Korrigeringsregeln i inkomstskattelagen
Skatteverket angav i sitt beslut att koncernens internprissättning med avseende på bolaget har varit för låg och därmed felaktig. Verket ansåg att bolaget inte kompenserats för samtliga rörelsekostnader och inte heller fått någon vinst i rörelsen – vilket borde ha varit fallet.
Huvudfrågan för Förvaltningsrätten i Stockholm var om bolagets inkomst av näringsverksamhet skulle höjas med stöd av den så kallade korrigeringsregeln i inkomstskattelagen. Regeln blir tillämplig när villkor har avtalats som avviker från sådana villkor som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare.
Vid eftertaxering enligt korrigeringsregeln ska Skatteverket göra det mycket sannolikt att det förhåller sig på det sätt som myndigheten gör gällande. Om verket bevisar detta, har bolaget bevisbördan för att den felaktiga prissättningen beror på något annat än ekonomisk intressegemenskap.
Domstolen ansåg att bolaget ”hamnat fel i utgångspunkten för sina resonemang” och att internprissättning enligt OECD:s riktlinjer förutsätter att det görs en funktionsanalys i samband med jämförelseanalysen.
Riskerna och kostnaderna hänförliga till koncernen
Vid en sådan funktionsanalys framgår, menade förvaltningsrätten, att riskerna och kostnaderna av förvärvet var hänförliga till koncernen snarare än bolaget. Motsvarande gäller för de mervärden som förvärvet kan medföra efter att bolaget har kompenserats för sina kommissionärstjänster. Bolaget har dock inte fått ersättning för kostnaderna för goodwill och endast i viss mån för omstruktureringskostnaderna.
Kostnaderna för goodwill och omstrukturering skulle därför ingå i bedömningen av vad som varit en armlängdsmässig ersättning till bolaget. Vidare delade förvaltningsrätten Skatteverkets bedömning att kostnaderna för goodwill och omstrukturering med anledning av förvärvet hade ett samband med bolagets kommissionärsverksamhet.
Sammantaget ansåg rätten att jämförelsen mellan bolagets och jämförelseobjektens rörelsemarginaler skulle göras utan att rörelseresultaten rensas från avskrivningar för goodwill eller omstruktureringskostnader. Vidare ansåg förvaltningsrätten i likhet med Skatteverket att jämförelseanalysen skulle göras för enskilda år snarare än ett genomsnitt av flera år.
Det var därför bevisat att bolagets resultat av näringsverksamhet blivit lägre jämfört med vad som hade varit fallet mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Till följd av detta fick kommittenterna som inte beskattas i Sverige, alltså Oracle EMEA och Sun Microsystems Internationel, ett högre resultat.
Kostnader för uppsägning av personal
Kammarrätten i Stockholm konstaterar inledningsvis att utgångspunkten vid beräkningen av rörelseresultat är det bokförda resultatet, före finansiella poster och skatt, som kan kopplas till de aktuella transaktionerna. Viss justering kan dock krävas för att ”åstadkomma en tillförlitlig jämförbarhet med de utvalda jämförelseobjekten” – särskild beträffande avskrivningar och nedskrivningar. Vid bedömningen av om sådana poster ska ingå ska det beaktas hur de påverkar lämpligheten av vinstindikatorn i det enskilda fallet och pålitligheten i jämförelsen.
När det först gäller omstruktureringskostnaderna konstaterar domstolen att dessa består av kostnader för uppsägning av personal och vissa andra mindre poster. Det rör sig om återkommande personalkostnader som tagits i syfte att stärka bolagets resultat från kommissionärsverksamheten. Kammarrätten ansluter sig därför till underinstansernas resonemang i denna del.
Redovisning av goodwill
När det gäller goodwill ska sådan endast redovisas som en tillgång i vissa speciella situationer. I bolagets fall är det övervägande syftet med en sådan post att efter förvärven balansera balansräkningen. Ur detta perspektiv motsvarar avskrivning av goodwill inte en kostnad utan utgör snarare en redovisningsteknisk åtgärd för att justera bort en balanspost. Detta kan påverka negativt på jämförbarheten mellan bolaget och jämförelseobjekten. Det finns även vissa andra omständigheter som kan påverka jämförbarheten negativt.
Med hänsyn till detta ska bolagets rörelseresultat justeras på så sätt att goodwillavskrivningarna inte ingår. I likhet med underinstanserna anser dock kammarrätten att bolagets och jämförelseobjektens nettomarginaler ska beräknas år för år.
Skatteverkets beslut avseende taxeringsåret 2013 och beskattningsåret juni 2014–maj 2015 upphävs därför. Vidare ändras besluten för övriga år så att bolagets inkomst av näringsverksamhet i stället höjs med cirka 13 miljoner kronor för taxeringsåret 2012, med cirka 52 miljoner kronor för beskattningsåret juni 2012–maj 2013 och med drygt 13 miljoner kronor för beskattningsåret juni 2013–maj 2014.
Bolaget har även rätt till ersättning för kostnader med 20 000 kronor hos Skatteverket, 225 000 kronor i förvaltningsrätten och cirka 92 000 kronor i kammarrätten.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här