Hovrätten väljer att tro på den tilltalade 31-åringen och inte den 14-årige pojken i fråga om huruvida relationen mellan dem var en frivillig kärleksrelation.
Fängelse i 4,5 år för våldtäkt mot barn ändras till fängelse i ett år för sexuellt utnyttjande av barn.
Den 31-årige mannen åtalades för våldtäkt mot barn då han ska ha genomfört analt och oralt samlag med en då 14-årig pojke vid sju tillfällen under perioden den 11 mars 2022 till och med den 28 maj 2022 i Varbergs kommun. Den tilltalade ska ha begått gärningen med uppsåt. Han var åtminstone oaktsam beträffande omständigheten att målsäganden var under 15 år.
31-åringen hävdade att han utgick från att målsäganden var 17 år och att de aldrig hade samlag.
Målsäganden uppgav å sin sida att han berättade om sin ålder, att samlagen var frivilliga men att han drevs av 31-åringen att delta.
Varbergs tingsrätt konstaterar att mannen och pojken haft en kärleksrelation. NN4 har vid inledandet av relationen varit 14 år och fyra månader och vid slutet av relationen varit 14 år och sju månader.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Kändes fel
Den tilltalade hade fyllt 30 år vid gärningarna, vilket gör honom dubbelt så gammal som målsäganden. Pojken har uppgett att samlagen genomfördes frivilligt. Samtidigt har han även uttryck att det kändes fel eftersom den tilltalade var så mycket äldre. Målsäganden har också uttryck att han i efterhand känt sig manipulerad och att han inte kan förstå varför det blev så här. Vid ett tillfälle, när de hade samlag vid en strand, ska pojken initialt inte ha velat ha samlag men det blev så ändå. Dessa omständigheter talar, enligt tingsrätten, emot att samlagen har genomförts med en sådan fullständig frivillighet att gärningarna ska bedömas som sexuellt utnyttjande av barn. Vid en samlad bedömning skulle 31-åringen dömas för våldtäkt av barn i enlighet med åtalet.
4,5 år i tingsrätten
Påföljden bestämde till 4,5 års fängelse. Skadeståndet sattes till 150 000 kronor.
Hovrätten för Västra Sverige konstaterar i likhet med tingsrätten att den tilltalade och målsäganden haft en kärleksrelation. De chatkonversationer och bilder som åberopats i hovrätten ger starkt stöd för att kärleksrelationen var ömsesidig och utan inslag av påtryckningar. När det gäller de samlag som förekommit har 31-åringen och målsäganden lämnat samstämmiga uppgifter om att de genomfördes frivilligt och att de båda var lika aktiva vid dem. Endast avseende ett tillfälle, när de hade samlag vid en strand, skiljer sig deras uppgifter i viss mån åt. Målsäganden har uppgett att han initialt inte ville ha samlag men att det blev så ändå eftersom pojken drev på.
Ingen stödbevisning
Hovrätten noterar att målsägandens uppgifter i denna del inte stöds av någon annan bevisning. 31-åringens beskrivning av händelsen och att han uppfattade att målsäganden deltog frivilligt även i det samlaget får därför godtas. Att det varit fråga om en ömsesidig kärleksrelation med frivilliga samlag talar med styrka för att gärningarna bör bedömas som mindre grova. Målsäganden, som var 14 år och fyra månader när förhållandet inleddes, hade även uppnått en sådan ålder att denna i sig inte kan anses utgöra något hinder mot att beakta frivilligheten.
Även med beaktande av den stora åldersskillnaden mellan 31-åringen och målsäganden anser hovrätten att gärningarna inte kan betraktas som så allvarliga att de faller under bestämmelsen om våldtäkt mot barn. 31-åringen ska därför dömas för sexuellt utnyttjande av barn vid sju tillfällen.
Allvarligt utnyttjande
Trots frivilligheten anser hovrätten att det har varit fråga om ett allvarligt utnyttjande av målsäganden och straffvärdet för varje gärning sedd för sig motsvarar i vart fall sex månaders fängelse. I fall som detta finns det dock anledning till viss försiktighet med att betrakta brottslighetens upprepade karaktär som straffhöjande. Vid en samlad bedömning anser hovrätten att brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse ett år.
De brott 31-åringen nu döms för har ett så högt art- och straffvärde att annan påföljd än fängelse är utesluten. Påföljden bestäms till ett års fängelse.
Skadeståndet sänks till en tredjedel av vad tingsrätten kom fram till, 50 000 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
.
