HD anser visserligen att det finns ”betydande brister beträffande rättsväsendet i Uzbekistan och detta förhållande är bekymmersamt”.
Men det finns inte bevis för att rättegångar i Uzbekistan i allmänhet skulle avvika så påtagligt från en standard som är godtagbar, att en utlämning av en man skulle strida mot Europakonventionen.
Republiken Uzbekistans riksåklagarämbete har begärt att en medborgare i Uzbekistan ska utlämnas av Sverige till Uzbekistan för lagföring. Riksåklagaren anförde att det inte föreligger hinder mot utlämning Riksåklagaren har vidare anfört att en utlämning inte är oförenlig med vare sig Europakonventionen eller Barnkonventionen.
Mannen motsatte sig utlämning Han gjorde gällande att det föreligger hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen samt att en utlämning inte skulle vara förenlig med artiklarna 3 och 6 i Europakonventionen.
Sammansvärjning
Till stöd för utlämningsframställningen har Uzbekistan åberopat ett häktningsbeslut meddelat den 8 september 2021 av Yunusabad-distriktets brottmålsdomstol i Tasjkent. Av beslutet framgår att mannen är misstänkt för brottet sammansvärjning med grupp av personer i syfte att tillägna sig annans egendom i synnerligen stor omfattning genom bedräglighet eller missbruk av förtroende i sin ställning som chef för arkitektur- och planeringsavdelningen i Qibray-distriktet.
Mannen förnekar att han gjort sig skyldig till brott.
Enligt 4 § utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Det krävs inte att gärningen faller under någon brottsbeskrivning utan det är tillräckligt att gärningstypen är kriminaliserad här.
Sannolika skäl
Framställningen får i fall som det förevarande inte bifallas med mindre än att det föreligger sannolika skäl för att den person som framställningen avser har begått den gärning som omfattas av häktningsbeslutet.
Vid bedömningen av om det föreligger sannolika skäl för att någon har begått den gärning som han eller hon begärs utlämnad för, måste en värdering ske av häktningsbeslutet och av det utredningsmaterial som åberopas till stöd för framställningen. Vad som är känt om rättsväsendet i det land som har begärt utlämning är av betydelse för hur en sådan värdering utfaller sammantaget är det åberopade utredningsmaterialet så utförligt och detaljerat att det, även med beaktande av vad som är känt om rättsväsendet i Uzbekistan, får anses föreligga sannolika skäl för att mannen har begått den påstådda gärningen. Det föreligger därmed inte hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen.
Sökt asyl
Med anledning av att mannen sökt asyl i Sverige aktualiseras tillämpning av 7 § utlämningslagen, vilken har sin bakgrund i det skyddsbehov som politiska flyktingar tillagts enligt internationella instrument. I paragrafen anges att utlämning inte får ske av den som på grund av bland annat sin politiska uppfattning eller eljest på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse, som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet.
Även om mannen har arbetat politiskt på lokal nivå ger, enligt HD, inte utredningen underlag för några slutsatser om att han av politiska skäl kommer att utsättas för en annan påföljd än den som direkt anknyter till de brott han misstänks för. Inte heller på annan grund kan det för närvarande anses föreligga något hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
Det finns inte heller i övrigt något hinder enligt utlämningslagen mot den begärda utlämningen.
Av rättspraxis i anslutning till artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land om det finns starka skäl att anta att han eller hon löper en verklig risk att i det landet utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
”Mycket oroande”
HD skriver att även om situationen för mänskliga rättigheter i Uzbekistan är mycket oroande, kan situationen i landet inte bedömas som så allvarlig att utlämning till landet generellt inte kan tillåtas. Inte heller ger utredningen tillräckligt stöd för att förhållandena knutna till mannens person är sådana att det kan antas att han skulle löpa en reell risk att utsättas för en behandling i strid med artikel 3.
Rättspraxis rörande artikel 6 i Europakonventionen ger vid handen att det inte kan uteslutas att ett utlämningsbeslut undantagsvis kan stå i strid med den artikeln. HD skriver: ”Det finns betydande brister beträffande rättsväsendet i Uzbekistan och detta förhållande är bekymmersamt. Emellertid kan utredningen inte anses ge tillräckligt underlag för bedömningen att situationen är sådan, att rättegångar i Uzbekistan i allmänhet skulle avvika så påtagligt från en standard som är godtagbar, att det skulle vara oförenligt med artikel 6 i Europakonventionen att utlämna [mannen]”.
Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
