Det finns ingen anledning att ifrågasätta att den tidigare försvarsanställde flygsäkerhetskonsulten höll på att skriva en bok om flygvapnet när han tog mobilbilden inne på skyddsobjektet i Karlsborg.
Att bilden skulle användas i boken anses vara en efterhandskonstruktion och mannen fälls därför av hovrätten för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
En man i 70-årsåldern fångades en dag i mars 2021 på bild av en övervakningskamera när han tog en bild inne på Karlsborgs garnison. Mannen delade också bilderna i två grupper på Facebook.
Detta ledde till en polisutredning och mannen åtalades senare vid Skaraborgs tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Gett ut flera böcker
Mannen har en bakgrund som pilot och psykolog inom flygvapnet och har bland annat varit stationerad just i Karlsborg, innan flygflottiljen F6 lades ned på 90-talet. Mannen är numera pensionerad, men arbetar än idag som konsult inom flygsäkerhet och har gett ut flera böcker om flygvapnet.
Vid huvudförhandlingen i tingsrätten berättade han bland annat om ett pågående bokprojekt, som handlar om hur flygvapnet byggts och upp förändrats över tid. När mannen passerade förbi den aktuella dagen hade han spontant tagit en bild på matsalen och skolhuset som höll på att rivas, eftersom det skulle vara intressant till boken med en bild på vad som hänt med F6. Bilden visade framför allt ”byggskrot” – men mannen hade tänkt att den nog ändå kunde vara intressant för medlemmarna i de båda Facebookgrupperna, uppgav han.
Mannen ansåg även att han hade fått tillstånd att ta en bild om han bara frågat:
”Han hade inte begärt att få tillstånd när han tog bilden utan tog beslutet där och då eftersom det fanns ett publicistiskt intresse att ta bilden. Han ansåg att det inte fanns något skyddsobjekt kvar och tänkte att det inte skulle vara något problem. Han vet att han hade fått tillstånd att fotografera om han hade frågat. Han har tjänstgjort i specialförband och har utbildning och kompetens att bedöma vad som är skyddsvärt och inte skyddsvärt.”
Undantag
Tingsrätten konstaterade att det är området och inte byggnaderna som sådana som är klassificerade som skyddsobjekt och ansåg att mannen hade brutit mot ett förbud som tillkännagetts tydligt på platsen. Att det eventuellt funnits andra avbildningar av skyddsobjektet tillgängliga för allmänheten saknade också det betydelse för straffansvaret.
Högsta domstolen, HD, har i NJA 2015 s. 298 i och för sig slagit fast att 30 a § skyddslagen inte får tillämpas om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjekt skett i syfte att publicera bilden i en tryckt skrift.
Mannen hade dock inte nämnt något om boken i polisförhör eller skriftliga kommentarer till förundersökningsprotokollet. Av det han skrivit på Facebook framgick det också att han varit medveten om fotoförbudet på platsen men ändå valt att visa bilden eftersom det var av intresse att visa hur förändringar sker – men inte heller här hade han nämnt boken. Tingsrätten drog också slutsatsen att invändningen om att mannen utnyttjat anskaffarfriheten för att ta bilder till en kommande bok var en efterhandskonstruktion som skulle lämnas utan avseende.
Han dömdes därför för olovlig avbildning av skyddsobjekt till 60 dagsböter på totalt 42 000 kronor.
Prövat i Hovrätten
Mannen överklagade men Göta hovrätt går nu på motsvarande linje som tingsrätten.
Mannen har i hovrätten åberopat förhör med en medförfattare till den kommande boken – samt med ägaren av det förlag som ska ge ut den. Vittnesmålen bekräftar att bokprojektet kräver ett omfattande bildmaterial men ingen av vittnena säger sig ha kännedom om den aktuella bilden – och enligt medförfattaren har det aldrig varit aktuellt att fotografera skyddsobjekt.
Det är åklagaren som ska motbevisa ansvarsfrihet när någon åberopar anskaffarfriheten – och det krävs här en bevisning som gör att invändningen framstår som obefogad. Detta kan dock enligt uttalanden från HD framgå redan av den allmänna situation i vilken handlingen företogs.
Hovrätten anser inte att det finns anledning att ifrågasätta att mannen vid tidpunkten för gärningen arbetade med framställningen av en ny bok. Uppgifterna i polisförhör och kommentarerna på Facebook talar dock emot att syftet med bilden varit att publicera den i boken.
Naturligt att söka tillstånd
Medförfattaren har samtidigt uppgett att om man vill använda en bild på ett skyddsobjekt är det naturligt att söka tillstånd för detta. Att mannen inte sökte tillstånd talar därför emot att bilden skulle användas i boken. Det gör även mannens tillvägagångssätt. På inspelningen ses mannen nämligen hålla sin mobiltelefon i midjehöjd och enligt hovrätten tycks han ”närmast ta bilden i smyg”. Detta framstår också det som ett märkligt sätt att ta bilden på, om tanken varit att ta en bild till boken. Genom att lägga upp bilden på Facebook har han också ”tämligen omgående” tappat kontrollen över spridningen av bilden.
Den sammantagna bedömningen är att omständigheterna med styrka talar för att mannen inte tog bilden i syfte att publicera den i boken. Invändningen om ansvarsfrihet framstår alltså som obefogad och agerandet är därför straffbart, slår hovrätten fast. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
