Makar påstår sig leva åtskilda – ska inte likställas med ogifta

Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer Pensionsmyndighetens beslut om att två makar, där den ena påstår sig bo i Norrland och den andra i Småland, inte ska likställas med ogifta i pensionshänseende.
Domstolen lägger vikt vid att mannen var folkbokförd på hustruns adress fram till att Pensionsmyndigheten påbörjade sin utredning.

Pensionsmyndigheten beslutade i september 2020 att inte ompröva sina tidigare beslut om allmän pension beträffande två makar som uppger sig bo i olika delar av Sverige. I besluten fann myndigheten att makarna inte kunde likställas med ogifta i pensionshänseende eftersom de ägde egendom gemensamt. Deras pensioner skulle därför beräknas i enlighet med deras civiltillstånd som gifta.

Makarna överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Jönköping. De förklarade att kvinnan bor i Småland och mannen i Norrland. Makarna träffas vid jul, nyår och andra storhelger, men max en gång per månad. Vidare delar de inte hushållsgemenskap eller ekonomi med undantag för ett fritidshus.

Enligt 63 kap. 9 § 2 socialförsäkringsbalken, SFB, likställs med ogift en försäkrad som lever stadigvarande åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föranleder en annan bedömning.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova

Leila Nedaei Jurist och konsult

Nedsatt beslutsförmåga – en rättslig gråzon i vården Patientens samtycke är en grundläggande rättslig utgångspunkt för hälso- och sjukvård. Men vad gäller när en vuxen patient inte själv kan ta ställning till den vård som behövs? När får vård ändå ges, vilken betydelse har patientens tidigare uttryckta vilja och kan närstående eller ställföreträdare träda in i patientens ställe? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei analyserar rättsläget och den gråzon som uppstår när vårdbehovet kvarstår men patienten på grund av nedsatt beslutsförmåga inte själv kan lämna ett giltigt samtycke.

Ingår i Dagens Juridik Pro

Lås upp analysen

Framgår inte

Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att det varken av lagtexten eller förarbetena framgår vad som avses med att leva åtskild i bestämmelsens mening. I kammarrättspraxis och ett rättsligt ställningstagande från Pensionsmyndigheten har det ansetts att begreppet ska bedömas utifrån flera omständigheter. Bland annat ska det beaktas om makarna bor på olika orter, om de har hushållsgemenskap, gemensam ekonomi eller egendom samt hur ofta de övernattar tillsammans.

Mot bakgrund av detta, och med beaktande av vad makarna uppgett, ansåg domstolen att de var stadigvarande åtskilda från varandra vid tidpunkten för Pensionsmyndighetens beslut.

Pensionsmyndigheten överklagade till Kammarrätten i Jönköping och åberopade bland annat adresshistorik för makarna.

Kammarrätten konstaterar att makarna till största delen bott tillsammans sedan de gifte sig år 1999 fram till år 2011. Samma år folkbokförde sig mannen på den fritidsfastighet som makarna köpt gemensamt. I juni 2019 folkbokfördes mannen återigen på hustrun adress fram till att Pensionsmyndigheten meddelade att de påbörjat en utredning.

Med hänsyn till folkbokföringshistoriken och att makarna tillsammans äger en fastighet anser domstolen att övervägande skäl talar mot att de lever stadigvarande åtskilda. Förvaltningsrättens dom ska därför upphävas och Pensionsmyndighetens beslut fastställas. (Blendow Lexnova) 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här