En föräldraledig kvinna fick avslag på sin ansökan om sjukpenning.
Förvaltningsrätten upphävde beslutet eftersom man ansåg att kvinnan borde omfattas av sjukpenningbestämmelsen för föräldralediga.
Kammarrätten gör en annorlunda tolkning och ändrar förvaltningsrättens dom.
En kvinna ansökte om sjukpenning men fick avslag av Försäkringskassan. Orsaken var att kvinnan ansökt om sjukpenning som föräldraledig, men utan ett beslut om föräldrapenning för de aktuella dagarna. Kvinnan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och anförde att hon att hon inte haft tillgång till bank-id och därför inte kunnat göra en ansökan om föräldrapenning. Hon hade dessutom kontaktat Försäkringskassan som hade informerat henne om att hon inte skulle ansöka om föräldrapenning utan endast om sjukpenning.
Fick rätt i Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade att lagtexten föreskriver att det är möjligt att få sjukpenning för tid då en försäkrad annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning. Uttrycket ”annars skulle ha fått” ger dock utrymme för tolkning och enligt förvaltningsrätten kan man inte utläsa något absolut krav på att en ansökan om föräldrapenning måste ha gjorts. Med begreppet ”för tid när den försäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning” avses sådan tid som den försäkrade hade haft möjlighet att ta ut föräldrapenning. Det bör därför vara tillräckligt om den försäkrade är tjänstledig från sitt arbete och att skälet till detta är föräldraledighet. Mot bakgrund av detta ansåg förvaltningsrätten att Försäkringskassan inte haft fog för att avslå kvinnans ansökan enbart på grunden av att hon inte ansökt om föräldrapenning och upphävde beslutet.
Försäkringskassan överklagade och yrkade att Kammarrätten i Stockholm skulle upphäva förvaltningsrätten dom. Till stöd för överklagandet anförde kassan att en förutsättning för att kunna få sjukpenning utbetald enligt 28 kap 6 § första stycket 2 SFB vid ansökan som föräldraledig är att den försäkrade redan har beviljats föräldrapenning, eller i vart fall ansökt om förmånen för de dagar som ansökan om sjukpenning gäller.
Kammarrätten i Stockholm börjar med att konstatera att sjukpenning kan kalenderdagsberäknas eller arbetstidsberäknas beroende på var i sjukperioden man befinner sig. Sjukpenning ska dock alltid kalenderdagsberäknas i fall då den försäkrade skulle ha fått bland annat föräldrapenning. I förarbetena till 28 kap 6 § 2 SFB uttalas att huvudregeln är att sjukpenning ska utges under de första 14 dagarna i ett sjukfall när den försäkrade avstått från förvärvsarbete. Sjukpenning kan dock också utges för dagar då den försäkrade inte skulle ha arbetet, till exempel i fall då den försäkrade uppbär föräldrapenning. Denna ersättningen träder då i stället för arbetsinkomst.
Kammarrätten går på Försäkringskassans linje
Kammarrätten går vidare med att konstatera att syftet med bestämmelsen i 28 kap 6 § första stycket 2 SFB är att den försäkrade ska ersättas för förlorad arbetsinkomst eller ersättning som träder i stället för inkomsten. Eftersom kvinnan varken beviljats eller ansökt om föräldrapenning under den aktuella perioden anser kammarrätten att perioden inte kan anses utgöra en sådan period då hon annars skulle ha fått föräldrapenning. Kvinnans invändningar förändrar inte bedömningen. Mot bakgrund av detta ska sjukpenningen under de 14 första dagarna i kvinnans sjukperiod arbetstidsberäknas. Eftersom kvinnan inte har förvärvsarbetat anser Kammarrätten att hon inte har rätt till sjukpenning och bifaller Försäkringskassan överklagande.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
