Kammarrätten anser till skillnad från förvaltningsrätten att Försäkringskassan har visat att en man som är beviljad assistansersättning har lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter.
Av utredningen framgår att mannens assistenter har jobbat med annat eller befunnit sig på annan ort samtidigt som de har redovisat att de arbetat som personliga assistenter.
Försäkringskassan beslutade i januari 2021 att dra in en mans rätt till assistansersättning. Kassan hade tidigare beviljat honom assistansersättning motsvarande 20 timmar per vecka. Bakgrunden till beslutet var att myndigheten i två ärenden under år 2020 funnit att det fanns grund för återkrav för assistans som inte utförts.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Under skoltid
Som skäl för beslutet angavs att mannen av medvetenhet eller grov oaktsamhet hade lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter redan i samband med den första assistansansökan i februari 2017. En stor del av den felaktigt utbetalda ersättningen avsåg tid när mannen hade vistats i skolan, där han fick hjälpbehovet tillgodosett på annat sätt. Vidare pekade myndigheten på att man upptäckt att assistenterna ägnat sig åt annat arbete respektive studier.
Förvaltningsrätten i Stockholm biföll mannens överklagande.
Inledningsvis konstaterade rätten att Försäkringskassan inte ifrågasatte att mannen i och för sig uppfyller förutsättningarna att beviljas assistans. Myndigheten menade dock att hans behov tillgodoses på annat sätt.
Enligt förvaltningsrätten stod det klart att redovisningen av utförd assistans inte följt hur mannens skoldagar sett ut sedan han började gymnasiet i augusti 2019. Dessa omständigheter skulle dock inte leda till nedsatt eller indragen ersättning eftersom Försäkringskassan redan minskat ersättningen i med anledning av detta.
Domstolen ansåg att utredningen – varken i återkravsärendena eller i det aktuella målet – innehöll några närmare uppgifter om vilka andra sysselsättningar som mannens assistenter haft eller på vilket sätt sysselsättningen varit omöjlig att förena med arbetet som personlig assistent.
Sammantaget fann därför förvaltningsrätten att mannen inte hade lämnat några ytterligare oriktiga eller vilseledande uppgifter som assistansbehovet. Beslutet skulle alltså upphävas.
Överklagades
Försäkringskassan överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm och gav där in underlag för arbetstider från tidigare arbetsgivare för mannens två assistenter. Den ena assistenten hade redovisat 65 timmar felaktigt och den andra hade redovisat samtliga timmar felaktigt.
Domstolen konstaterar att det framgår av utredningen i målet att assistans har redovisats felaktigt under tid när mannen har gått i skolan och att assistans redovisats som att han varit i skolan när han har varit frånvarande på grund av exempelvis sjukdom. Vidare står det klart att mannens assistenter har redovisat att de arbetat som assistenter när de i själva verket har jobbat med annat eller befunnit sig på annan ort.
Sammantaget finner kammarrätten att Försäkringskassan har visat att utbetald ersättning i stor omfattning inte har gått till utförd assistans. Mannen har åtminstone av grov vårdslöshet lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter, vilket haft betydelse för bedömningen av hans rätt till assistansersättning. Mot denna bakgrund anses Försäkringskassan ha haft fog för att dra in ersättningen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
