I samband med att en man var på väg hem från jobbet blåste en tågkonduktör ”ursinnigt” i en visselpipa.
Till skillnad från förvaltningsrätten anser kammarrätten att övervägande skäl talar för att mannens tinnitusbesvär kan knytas till händelsen på perrongen och att det därför rör sig om en arbetsskada.
I samband med att en man i maj 2016 var på väg hem från arbetet passerade han ett avgående tåg. Tågets konduktör blåste då ”ursinnigt” i sin visselpipa precis när mannen gick förbi. Förfarandet upprepades trots att mannen påpekade att det var olämpligt. Efter det inträffade började mannen få besvär med brus i högerörat.
Försäkringskassan nekade
Försäkringskassan beslutade i januari 2019 att inte ändra sitt tidigare beslut där mannens ansökan om ersättning för särskilda hjälpmedel avslogs. Myndigheten ansåg att övervägande skäl inte talade för att det rörde sig om en arbetsskada. Det angavs bland annat att tinnitus är en vanligt förekommande upplevelsebeskrivning men att objektiva mätmetoder saknas. Det kunde heller inte uteslutas att bruset var åldersrelaterat.
Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping. Han hänvisade till tre läkare som alla bedömt att hans tinnitus hade ett samband med olyckan.
Försäkringskassan vidhöll sin bedömning. Myndighetens försäkringsmedicinska rådgivare ansåg att något som talade emot ett samband var att mannen inte hade någon mätbar hörselnedsättning till följd av olyckan. Vidare hade han kände riskfaktorer för tinnitus eftersom han var över 50 år och hade en åldersrelaterad hörselnedsättning.
Förvaltningsrätten avslog överklagandet.
Domstolen lade vikt vid vad den försäkringsmedicinska rådgivaren angett om att vetenskapsläget kring tinnitus uppkomst är otillräckligt och att det saknas objektiva metoder för att visa eller mäta tinnitus. De av mannen åberopade läkarna hade vidare inte redogjort för grunderna för bedömningen att det fanns ett samband mellan tinnitusbesvären och olyckan.
”Klart sannolikt”
I Kammarrätten i Jönköping åberopade mannen ett yttrande från en gästprofessor i teknisk audiologi. Där angavs att det är ”klart sannolikt” att visselpipan som mannen utsattes för på väg hem från jobbet kan vara orsaken till hans tinnitus. Det är belagt att tinnitus kan uppstå från en kraftig engångsexponering utan hörselnedsättning.
Enligt kammarrätten finns det omständigheter som talar både för och emot ett samband mellan olyckan och mannens tinnitus. Förutom mannens egna uppgifter om påverkan på hörseln i samband med olyckan uppsökte han vård i nära anslutning till händelsen. Dessutom framgår av gästprofessorns utlåtande att ljudtrauma kan orsaka hörselnedsättning även utan mätbar hörselnedsättning.
Sammantaget finner domstolen att övervägande skäl talar för att tinnitusbesvären har orsakats av ljudexponeringen från visselpipan på tågperrongen. Överklagandet ska alltså bifallas. Handlingarna lämnas över till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för ersättning är uppfyllda.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
