Kammarrätten anser att en man har uppvisat en arbetsförmåga som han uppges sakna i de medicinska underlag som legat till grund för beviljad sjukpenning och sjukersättning.
Han bedöms därför inte ha haft en nedsatt arbetsförmåga och är därmed skyldig att återbetala 536 832 kronor till Försäkringskassan.
Försäkringskassan beslutade vid omprövning den 20 februari 2020 att inte ändra sitt tidigare beslut att en 59-årig mans sjukersättning upphörde från och med december 2019. Kassan beslutade även den 8 juni 2020 att mannen skulle betala tillbaka totalt 536 832 kronor, varav 346 434 kronor som han hade mottagit för mycket i sjukpenning för perioden den 1 september 2016–31 maj 2018 samt 190 398 kronor han hade fått för mycket i sjukersättning för perioden juni 2018–november 2019.
59-åringen överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Malmö och yrkade, avseende det första beslutet, i första hand att Försäkringskassans beslut om indragning skulle upphävas. I andra hand yrkade han att beslutet skulle ändras på så sätt att han hade rätt till trefjärdedels sjukersättning från och med december 2019.
Avseende det andra beslutet yrkande han i första hand att han inte skulle anses återbetalningsskyldig för utbetald sjukpenning och sjukersättning under den aktuella perioden och i andra hand att han skulle medges hel eftergift.
Inte klarlagt
Till stöd för sin talan förde han bland annat fram att det varken var utrett eller klarlagt att han faktiskt utförde arbete eller på annat sätt i realiteten innehaft en inkomst av förvärvsarbete. Det var hans son som hade varit aktiv och skötte arbetet i hans två bolag. Det svenska bolaget gick i konkurs i februari 2019. Av en dom från förvaltningsrätten framgick att hans son var styrelseledamot och firmatecknare i bolaget under åren 2011–2018 och att det var han som ensam hade ålagts företrädaransvar. Driften av bolaget i Bulgarien sköttes av personer som fick en fullmakt. Vidare poängterade han att det inte fanns något medicinskt underlag som visade att hans hälsotillstånd hade förbättrats.
Förvaltningsrätten noterade att 59-åringen hade beviljats hel sjukersättning från och med januari 2018 och att det i det medicinska underlaget, som låg till grund för beslutet, framgick att mannen hade har posttraumatiskt stressyndrom, blandade ångest- och depressionstillstånd samt hjärtbesvär. Som aktivitetsbegränsningar angavs att han hade konstant ångest, att han var inaktiv, apatisk, lättstressad, närmast mutistisk och klarade inte av att sköta sin ADL på egen hand.
Förklaring inte tillräcklig
Av Försäkringskassans utredning framgick att 59-åringen hade beskattats för uttag som gjorts under åren 2016–2017 i det aktiebolag i vilket han varit delägare och styrelseledamot. Han hade även undertecknat avtal i samband med bolagets fordonsköp. Vidare framgick att det bankkonto som mannen haft tillsammans med sin hustru i stor utsträckning användes för kortköp och uttag i utlandet under åren 2016–2019. Det gjordes regelbundet överföringar på bankkontot med relativt stora summor. Slutligen framgick att han stod som ensam ägare och firmatecknare för ytterligare ett företag i Bulgarien, som hans svenska bolag skickade fakturor till. Enligt förvaltningsrättens mening innehöll utredningen sådana omständigheter som gav anledning att ifrågasätta mannens rätt till sjukersättning, avsett förmånsnivå. Förklaringarna som 59-åringen lämnade kunde inte heller anses tillräckliga för att rätten till ersättning inte skulle ifrågasättas.
Sammantaget fann förvaltningsrätten att Försäkringskassan hade fog för att dra in mannens rätt till sjukersättning från och med december 2019. Hans överklagande i det målet avslogs därför.
Inte felaktigt
Gällande återbetalningskravet konstaterade förvaltningsrätten, med hänsyn till bevisbördans placering, att Försäkringskassan inte hade gjort sannolikt att mannen under den aktuella perioden uppvisade en arbetsförmåga som var oförenlig med att uppbära aktuell ersättning. Sjukpenning och sjukersättning betalades alltså inte ut felaktigt, varför det överklagade beslutet skulle upphävas.
Försäkringskassan överklagade till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att myndighetens beslut den 8 juni 2020 skulle fastställas.
Kammarrätten konstaterar att det framgår att 59-åringen under 2018 besökte vården med anledning av hjärtbesvär och att han också var inneliggande för utredning. Av vårdens journalanteckningar från denna kontakt framgår bland annat att mannen inte talar svenska men att han talar bra engelska. Det framgår också att han själv beskriver sina besvär för läkaren och att läkaren diskuterar olika behandlingsalternativ med honom. I den omvårdnadssammanfattning som görs i samband med utskrivningen anges vidare att han är orienterad till tid, plats och person, är fullt mobil och sköter sin ADL självständigt. Det saknas enligt kammarrätten anledning att ifrågasätta uppgifterna som framgår av journalanteckningarna.
Skäl för eftergift saknas
De förmågor som mannen uppvisar i kontakten med sjukvården 2018 är sådana förmågor som han, enligt de medicinska underlag som har legat till grund för beviljad sjukpenning och sjukersättning, uppgetts sakna. Kammarrätten anser mot denna bakgrund och övrig utredning att det är visat att 59-åringen under den aktuella perioden inte har haft en nedsatt arbetsförmåga i sådan omfattning att han haft rätt till sjukpenning eller sjukersättning. Försäkringskassans beslut om återbetalning var därför riktigt och ska därmed fastställas. Det saknas i övrigt särskilda skäl för eftergift. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
