Riksåklagare Petra Lundh har nu svarat på Alexandre Schneiters överklagan på hovrättens beslut att inte avvisa åklagarens åtal om medhjälp till folkrättsbrott.
”Jag bestrider ändring av hovrättens beslut och ser inte att det finns något skäl att meddela prövningstillstånd med anledning av överklagandet”, skriver Petra Lundh.
Målet mot Lundin-topparna Ian Lundin och Alexandre Schneiter rörande medhjälp till folkrättsbrott ligger vilande i Stockholms tingsrätt. Lundin Energys tidigare vd och nuvarande styrelseledamot Alexandre Schneiter har nämligen överklagat hovrättens beslut att inte avvisa åtalet. Han åkte på ett bakslag i både tingsrätten och hovrätten där bägge instanserna valde att inte avvisa åklagarens åtal om medhjälp till folkrättsbrott. HD beslutat att Riksåklagaren ska svara skriftligen på Alexandre Schneiters överklagande. Ett föreläggande skickades till Riksåklagaren den 25 april.
Prejudikatfrågan handlar om var gränsen enligt svensk rätt går för universell jurisdiktion vid åtal för krigsförbrytelser.
Nu har riksåklagaren Petra Lundh svarat.
”Jag bestrider ändring av hovrättens beslut och ser inte att det finns något skäl att meddela prövningstillstånd med anledning av överklagandet”, skriver Petra Lundh.
Regeringens beslut redan 2018
Hon hänvisar till att regeringen förordnande i beslut redan den 18 oktober 2018 att åtal får väckas mot den schweiziske medborgaren Alexandre Schneiter för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott, begånget under perioden 1998 till och med 2003 i Sudan. Samtidigt förordnade regeringen att motsvarande åtal får väckas mot Ian Lundin, som är svensk medborgare. RÅ konstaterar att Svensk domstol har enligt regeringen domsrätt över de gärningar som Alexandre Schneiter och Ian Lundin är misstänkta för.
Åtal väcktes den 11 november 2021 mot Alexandre Schneiter och Ian Lundin för medhjälp till folkättsbrott, grovt brott, i Sudan under åren 1999-2003.
RÅ uppger i sin skrivelse att åtalet avser gärningar som de båda tilltalade, var och en för sig eller tillsammans och i samförstånd, har begått i egenskap av företrädare for det svenska bolaget Lundin Energy AB.
Rätt juristdiktion
Vidare skriver hon att gärningarna har enligt åtalet ingått som ett led eller på annat sätt stått i samband med den icke-internationella väpnade konflikt som pågick under gärningsperioden i Republiken Sudan mellan på ena sidan den sudanesiska regeringen tillsammans med regimallierade milisgrupper och på andra sidan olika rebellgrupper.
”Alexandre Schneiter har yrkat att åtalet mot honom ska avisas eftersom svensk domstol inte är behörig att ta upp åtalet till prövning. Tingsrätten och hovrätten har avslagit yrkandet om att åtalet ska avisas. Domstolarna har funnit att svensk domstol har jurisdiktion över de gärningar som Alexandre Schneiter har åtalats för och att någon begränsning av svensk domstols behörighet på grund av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser inte finns”, skriver RÅ.
RÅ hänvisar till att den mest omfattande och internationellt erkända studien över den allmänna folkrättens innehåll är Intenationella Rödakorskommitténs (ICRC:s) sedvanerättsstudie. Av regel 157 i studien följer att stater har en rätt att inom ramen för sin nationella lagstiftning tillämpa universell jurisdiktion för brott begångna inom ramen för en icke-internationell väpnad konflikt. Regeln stöder att den i målet tillämpliga svenska behörighetsregeln är förenlig med allmän folkrätt, menar RÅ.
”I Alexandre Schneiters överklagande framförs kritik mot regel 157 av innebörd att regeln inte på ett korrekt sätt beskriver den universella jurisdiktionens sedvanerättsliga status. Jag menar att regeln på ett rättvisande sätt beskriver den allmänna folkrättens innehåll, men oavsett det ställningstagandet konstaterar jag att överklagandet inte innehåller något påstående om förekomsten i folkrätten av någon sådan begränsning av svensk domstols behörighet som skulle kunna ha betydelse i det här fallet”.
Finns tydliga svenska kopplingar
Vidare skriver riksåklagaren att ”det nu aktuella åtalet avser en gärning som påstås vara begången i Sudan av en schweizisk medborgare som är bosatt i Schweiz. Regeringen har, medveten om dessa omständigheter, meddelat ett beslut om åtalsförordnande i ärendet. Jag konstaterar i det sammanhanget att det finns tydliga svenska kopplingar till Alexandre Schneiter genom att han vid gärningstidpunkten var foreträdare för ett svenskt bolag och brottet han misstänks för påstås vara begånget tillsammans och i samförstånd med en annan foreträdare for bolaget som är svensk medborgare”.
RÅ konstaterar att ett åtalsförordnande som har meddelats av regeringen får betydelse vid svensk domstols prövning av behörighetsfrågan. Hon menar att det faktum att prövningar av frågan om åtalsförordnande innefattar en bedömning av eventuella konflikter med folkrätten innebär att även om en domstol alltid har att självständigt pröva sin behörighet i ett brottmål så är utrymmet att göra en i förhållande till åtalsförordnandet avikande bedömning i jurisdiktionsfrågan begränsat.
”En sådan avikande bedömning från domstolens sida bör i princip enbart ske då en förekommande begränsning i internationell rätt inte har uppmärksammats vid regeringens prövning eller om sådana begränsningar i den internationella rätten har uppkommit i tiden efter beslutet om åtalstillstånd. Ingen av dessa situationer är enligt min uppfattning för handen i det nu överklagade fallet”, skriver RÅ.
Beslutet ska stå fast
RÅ konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns någon begränsning i allmän folkrätt av den universella jurisdiktion som svenska regler föreskriver för folkrättsbrott, grovt brott. Hovrättens beslut att avslå yrkandet om avisning av åtalet ska därför stå fast, menar RÅ.
Alexander Schneiters privata försvarare, Per E Samuelsson, skriver samma dag som RÅ:s yttrande inkommer att han har ”för avsikt att inkomma med ett kortfattat kompletterande yttrande enär RÅ nämner omständigheter som tidigare inte förekommit i målet”.
