Fjärde AP-fondägda Rikshem Intressenter förlorar också i kammarrätten i ett mål om ränteavdrag i mångmiljonklassen i spåren av fondens förvärv av bostadsbolaget Rikshem AB. Bolagets förvärv av Rikshem AB från Vasakronan AB var inte affärsmässigt motiverat.
Skatteverket beslutade den 15 mars 2018, avseende beskattningsåret 2016, att ändra Rikshem Intressenters överskott av näringsverksamhet till 137 935 750 kronor mot tidigare redovisade noll kronor och att ändra koncernbidrags- och fusionsspärrade underskottet till noll kronor mot tidigare redovisade 278 542 185 kronor. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak att det av omprövningsbeslutet för beskattningsåret 2015 framgår att tidigare outnyttjat underskott uppgår till noll kronor.
Undantag från skattskyldighet för ideell förening
Vad krävs för att inskränkt skattskyldiga juridiska personer så som ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet? Ulla Werkell redogör för regelverket, mot bakgrund av en aktuell kammarrättsdom rörande en bastuförening och kravet på allmännyttigt ändamål – ett avgörande som visar att frågan inte är helt utredd, trots ganska omfattande praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.
Rikshem Intressenter yrkar om ändring
Rikshem Intressenter AB yrkade att förvaltningsrätten skulle ändra Skatteverkets beslut och medge bolaget avdrag för ränteutgifter med de belopp som yrkats i deklarationen respektive begäran om omprövning.
Bolaget anförde bland annat att skuldförhållandena mellan bolaget och Fjärde AP-fonden (AP4) respektive AMF Pensionsförsäkring AB är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Till den del skuldförhållandena avser förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i intressegemenskap med bolaget är även förvärvet eller förvärven huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Kammarrätten har endast prövat ett av skuldförhållandena i sin dom.
Budprocess för förvärv av Rikshem AB
AP4 skaffade bolaget för att delta i budgivningen på det bostadsfastighetsbestånd som Vasakronan Holding AB skulle sälja under 2010. Vasakronans försäljning av Rikshem AB skedde genom en öppen budprocess där bolaget i juli 2010 förvärvade Rikshem AB för en köpeskilling om en halv miljard kronor.
Vid köpet belastades Rikshem AB med skulder om 4,5 miljarder kronor. Bolaget hade därför ett totalt finansieringsbehov om 5 miljarder kronor. AP4 lämnade aktieägartillskott om 500 miljoner kronor och ett aktieägarlån om en miljard kronor. Inom koncernen upptogs externa lån om 3,5 miljarder kronor. I april 2011 förvärvade AMF hälften av aktierna i bolaget. I samband med detta ingicks ett avtal avseende ägandet mellan AP4 och AMF som innebar att de båda ägarna skulle investera samma mängd lånat och eget kapital i bolaget. AMF lånade därför ut 500 miljoner kronor till bolaget som användes för att lösa lånet från AP4.
Senare genomfördes ytterligare förvärv och investeringar som finansierades genom aktieägarlån från AP4 och AMF.
Två skäl till interna lån
Det fanns två huvudsakliga skäl till att interna lån valdes som finansieringsmetod. Interna lån är flexibelt, vilket var viktigt eftersom man ibland behöver tillföra kapital med kort varsel. Dessutom var det ett krav från de nyckelpersoner som skulle knytas till bolaget att de skulle bli delägare genom konvertibler.
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade inledningsvis att det i målen är fråga om ränteutgifter avseende flera skuldförhållanden mellan bolaget och ägarna AP4 och AMF. Det som Skatteverket valt att kalla aktieägarlån 1 utgörs av lån som lämnats till bolaget av AP4 i samband med bolagets förvärv av Rikshem AB samt av AMF när AMF inträdde som delägare av bolaget. Aktieägarlån 2 avser ett antal lån som AP4 och AMF lämnat till bolaget för externa förvärv av fastigheter och fastighetsägande bolag samt investeringar i det befintliga fastighetsbeståndet.
Affärsmässigt motiverat skuldförhållande?
Domstolen hänvisade till förarbetena till bestämmelsen om ventilen framför regeringen att ventilen även fortsättningsvis bör tillämpas restriktivt vad gäller lån vid interna förvärv av delägarrätter. Eftersom den föreslagna avdragsbegränsningsregeln utökas till att även avse lån relaterade till externa förvärv anförde regeringen dock att det kommer att finnas situationer där det finns anledning att tillämpa ventilen mindre restriktivt. Vid prövningen av om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska det göras en samlad bedömning av de omständigheter som har samband med skuldförhållandet.
Kammarrätten i Stockholm har i lagakraftvunnen dom från den 15 mars 2018 avslagit bolagets överklagande avseende beskattningsåret 2013. Kammarrätten ansåg att såväl det lån som AP4 lämnat för förvärvet av Rikshem AB som det lån som AMF lämnat i samband med förvärvet av aktierna i bolaget avsåg samma interna förvärv av Rikshem AB från Vasakronan.
Förvaltningsrätten ansåg inte att något nytt framkommit genom vittnesförhören eller processen i övrigt i förvaltningsrätten som inte redan beaktats av kammarrätten.
I likhet med Skatteverket bedömer förvaltningsrätten att AMF tagit över en del av det lån som ursprungligen lämnades av AP4 för det interna förvärvet och att lånet därmed avser förvärvet. Förvaltningsrätten fann således inte skäl att frångå den bedömning som kammarrätten gjort, det vill säga att det förvärv som är hänförligt till aktieägarlån 1 inte är huvudsakligen affärsmässigt motiverat, varken i förhållande till AP4 eller AMF. Rätt till avdrag för ränteutgifter avseende aktieägarlån l för beskattningsåren 2014 och 2015 föreligger därmed inte.
Inte rätt till avdrag för ränteutgifter
När det gäller det andra lånet finner förvaltningsrätten vid en samlad bedömning av omständigheterna att bolaget inte gjort sannolikt att det varit huvudsakligen affärsmässigt motiverat i den mening som avses i 24 kap. 10 e § IL. Rätt till avdrag för räntekostnader avseende detta lån föreligger därför inte.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar att som exempel på ett affärsmässigt skäl nämns i förarbetena en effektiv likviditetshantering inom en koncern. Regeringen poängterar dock att likviditetshantering via en samordnad finansfunktion inte per automatik uppfyller kriterierna för att avdrag ska få göras enligt ventilen utan att en prövning måste göras av förutsättningarna i det enskilda fallet.
Också kammarrätten hänvisar till tidigare nämnda kammarrättsavgörande angående inkomståret 2013. De förhållanden som kammarrätten nu har att pröva överensstämmer med de förhållanden som förelåg under beskattningsår 2013 och som prövades i den nämnda domen.
Förvärvet var inte affärsmässigt motiverat
Vad gäller frågan om skulden till AMF avsåg förvärvet av Rikshem AB gör kammarrätten nu inte någon annan bedömning än den som kammarrätten då gjorde. För båda skuldförhållanden som är i fråga krävs alltså att både skuldförhållandena och förvärvet av Rikshem AB varit huvudsakligen affärsmässigt motiverade.
Kammarrätten gör nu samma bedömning som kammarrätten tidigare gjorde i den nämnda domen och anser alltså att förvärvet inte varit huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Kammarrätten anser slutligen att de skäl som bolaget har anfört till varför skuldförhållandet beträffande det andra lånet har varit huvudsakligen affärsmässigt motiverade inte är tillräckliga för att avdrag ska kunna medges.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka
