Hovrätten gick på samma linje som tingsrätten och dömde en 48-årig man som kapat en journalists Google-konto för dataintrång, olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning. Journalisten fick källor i sin granskning av Allra-härvan röjda på grund av intrånget, men brottsligheten skulle enligt hovrätten trots detta inte rubriceras som grov.
48-åringen överklagade men Högsta domstolen beslutar nu att inte pröva åtalet.
En journalist som varit med och grundat företaget Småspararguiden arbetade under sommaren 2018 med en granskning av finansbolaget Allra, efter att ha fått tips om oegentligheter i bolaget. Journalisten hade samlat alla sina kontakter och material avseende undersökningen på sitt Google-konto, som är en molntjänst.
En dag i augusti 2018 förlorade journalisten nätanslutningen med sin telefon – samtidigt som han kastades ut från sitt Google-konto utan att kunna logga in igen. Han tog då kontakt med sin mobiloperatör och fick veta att någon hade ringt och flyttat telefonnumret till ett annat simkort. Google meddelade samtidigt att lösenordet till Google-kontot hade ändrats och att telefonnumret för att återställa lösenordet hade bytts.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Åter kontroll över Google-kontot
Dagen därpå fick journalisten åter kontroll över Google-kontot och började då kontrollera aktiviteten. Det visade sig att någon hade laddat ned allt innehåll från kontot till en annan dator, vars ip-adress inte kunnat spåras.
En 48-årig man fälldes i Stockholms tingsrätt för olovlig identitetsanvändning, dataintrång och urkundsförfalskning – allt med utgångspunkt i det som journalisten råkat ut för.
Åklagaren krävde i överklagande till Svea hovrätt att 48-åringen skulle fällas för grovt dataintrång och få en skärpt påföljd. 48-åringen yrkade samtidigt på friande dom.
Svea hovrätt valde dock att gå på underinstansens linje och fastställde tingsrättens dom.
Överklagade
48-åringen överklagade Svea hovrätts dom till Högsta domstolen och skrev i överklagandet att han inte har något att göra med det åtalade dataintrånget eller övriga brottspåståenden. Enligt hans uppfattning har han kunnat motbevisa åklagarens påståenden i underinstanserna och även kunnat visa att det är ett säkerhetsföretag som är skyldiga till intrånget. Ett säkerhetsbolag som anlitats av ett bolag som på grund av en arbetsrättsligkonflikt velat hämnas på honom. Hans privata dator, där intrånget ska ha utförts från, var kvar på arbetsplatsen.
48-åringen menar att tingsrätten och hovrätten gar övervärderat åklagarens bevisning i relation till den motbevisning han själv presenterat.
Högsta domstolen beslutar nu att inte pröva åtalet.
”Högsta domstolen har gått igenom materialet. Det har inte kommit fram något skäl att meddela prövningstillstånd”. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
Byline: Sara Johansson
