En 16-årings inlägg på Instagram med påståenden om att hon blivit misshandlad innehöll allvarliga anklagelser om brott och publicerades på ett sätt som kunde förväntas dra stor uppmärksamhet till målsägandena.
Det anser hovrätten som fastställer domen med ungdomstjänst som påföljd.
Den nu 16-åriga flickan åtalades för grovt förtal sedan hon skrivit ett inlägg på Instagram där hon anklagat en kvinna för att ha överfallit och strypt och misshandlat henne och uttalat sig rasistiskt och en man för att därefter ha kommit och hotat 16-åringens vänner.
Södertörns tingsrätt ansåg att det inte råder någon tvekan om att uttalandena i vart fall utsatt målsägandena för andras missaktning.
När det gäller påståendet om rasism och uttrycket ”dem gick flera gånger in i mitt ursprung och min svenska” ansåg inte tingsrätten att detta kunde tolkas som rasistiskt.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Tingsrätten fällde
Ett uttalande som utsätter en person för andras missaktning kan vara tillåtet om 16-åringen varit skyldiga att uttala sig i saken. Så har inte varit fallet här. Den andra situationen är om det varit försvarligt för 16-åringen att lämna de upplysningar som hon gjort. 16-åringen har därvid gjort gällande att hon bara utnyttjat sin yttrandefrihet och att hon kände ett behov av att få berätta sin sanning. Det höll inte i tingsrätten utan 16-åringen dömdes för grovt förtal till ungdomstjänst.
Svea hovrätt instämmer i tingsrättens bedömning att 16-åringen genom sitt inlägg på Instagram har lämnat uppgifter om målsägandena som varit ägnade att utsätta dem för missaktning. Genom den skriftliga bevisningen och målsägandenas uppgifter om vilka reaktioner inlägget väckte står det även klart att detta snabbt fick mycket stor spridning och i vart fall nådde hundratals personer. Utredningen ger enligt hovrätten inte stöd för flickans invändning om att målsägandena skulle ha bidragit till spridningen genom att publicera egna inlägg på Instagram. 16-åringen måste vidare ha insett att de uppgifter som hon lämnade var nedsättande och kunde fa omfattande spridning. Denna slutsats får stöd av bland annat att hon använde ett konto som hette ”delavidare” och att hon före publiceringen blev avrådd från att namnge målsägandena. 16-åringen har därmed haft uppsåt till gärningen.
Inte försvarligt
Frågan är då om det var försvarligt att lämna uppgifterna. Denna bedömning ska ske med hänsyn till alla omständigheter när uppgiften lämnades. Till exempel ska det beaktas hur allvarliga påståendena var, till vem och i vilken situation eller med vilket syfte uppgiften lämnades, vem som avsågs med uppgiften och vem som lämnade den.
Enligt hovrätten innehöll 16-åringens inlägg allvarliga anklagelser om brott och publicerades på ett sätt som kunde förväntas dra stor uppmärksamhet till målsägandena. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att det inte fanns några skäl som motiverade att målsägandena namngavs, varken med hänsyn till allmänintresset eller 16-åringens intresse att fa berätta om vad hon ansåg sig ha blivit utsatt för. Hovrätten instämmer därför i tingsrättens bedömning att det inte var försvarligt att lämna uppgifterna.
Med hänsyn till att den faktiska spridningen av uppgifterna blev omfattande och att 16-åringen vid publiceringen måste ha insett att så skulle kunna bli fallet ska gärningen bedömas som grovt förtal.
Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort när det gäller val av påföljd.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
