En transperson diskriminerades när hon på grund av sin mörka röst under ett samtal med telefonbanken hänvisades till att besöka kontoret.
Tingsrätten och hovrättens ordförande ansåg dock att bankens förfaringssätt är nödvändigt för att förebygga bedrägerier.
Den aktuella kunden har ändrat sin könstillhörighet från man till kvinna. Hon har sedan år 2011 varit företagskund och privatkund hos Skandinaviska Enskilda Banken, SEB. I juni 2019 ringde hon till SEB:s telefonbank för att göra en privat utlandsbetalning. Hon legitimerade sig med sitt mobila bank-ID. Hon ombads genomföra ärendet på bankkontor, eftersom telefonbanksmedarbetaren uppmärksammade indikationer på att personen som ringde in var en annan än den påstådda kunden. En sådan indikation var att bankens medarbetare bedömde att hennes röst inte stämde överens med hennes kvinnliga personnummer.
Genom organisationen Malmö mot Diskriminering, MmD, stämde hon banken för diskriminering.
”Inte lämpligt eller nödvändigt”
MmD menade att det förfaringssätt som SEB tillämpar, där telefonbankens medarbetare försöker göra en bedömning av om kundens röst överensstämmer med kundens personnummer, framstår som neutralt men missgynnar särskilt kunder med könsöverskridande identitet eller uttryck. Förfaringssättet är inte lämpligt eller nödvändigt för att uppnå ett berättigat syfte. Det innebär att SEB, genom att neka kunden att göra överföringen, utsatt henne för indirekt diskriminering på grund av hennes könsöverskridande identitet eller uttryck. Kunden har också, genom samma förfaringssätt, diskriminerats på grund av sitt kön. SEB ska därför betala diskrimineringsersättning med 20 000 kronor för den kränkning som överträdelsen av diskrimineringsförbudet innebär.
Men banken menade att man inte indirekt diskriminerat kvinnan. Banken har inte tillämpat något förfaringssättet som särskilt missgynnar personer med viss könsöverskridande identitet eller uttryck eller visst kön och i andra hand att förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Tingsrätten uppskattade att 30 procent av de personer som ändrat könstillhörighet, vid tillämpning av SEB:s förfaringssätt, kan antas komma att hänvisas till att utföra sitt ärende på ett bankkontor. Inom gruppen som inte ändrat könstillhörighet kan motsvarande siffra uppskattas till 10 procent. Skillnaden i utfall mellan grupperna måste, enligt tingsrätten, anses vara betydande. Slutsatsen var därmed att SEB:s förfaringssätt kan komma att särskilt missgynna personer som ändrat könstillhörighet.
Tingsrätten friade
Men tingsrätten ansåg dock att förfaringssättet var lämpligt och nödvändigt som ett led i att förhindra bedrägerier. Om SEB inte skulle tillämpa förfaringssättet, utan att ersätta det med något alternativt förfaringssätt, skulle det, enligt domstolen, innebära att SEB skulle uppmana sina anställda att medverka till transaktioner, trots att det finns konkreta indikationer på bedrägeriförsök.
Tingsrätten friade därför banken.
Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrar nu domen.
Av det inspelade telefonsamtalet framgår att kunden när hon förstått att bankmedarbetaren känner osäkerhet kring hennes röstläge, direkt har förklarat att hon har ändrat könstillhörighet. Det framgår visserligen att kunden varit irriterad och upprörd, men hon har även förklarat varför hon varit det.
För ersättning
Därefter har bankmedarbetaren hänvisat henne till bankkontor, trots att hon själv uppgett detaljerad information om sina bankförehavanden, till exempel uppgifter om ett annat konto som är kopplat till henne och namnen på bankkontakter som hon har på sitt lokala bankkontor. Denna information, men även andra kontrollfrågor, hade kunnat användas för att säkerställa identifieringen även med beaktande av att det vid tidpunkten inte var möjligt att komma i kontakt med den namngivna bankkontakten. SEB har inte åberopat någon bevisning som tar sikte på att det inte finns några andra, icke diskriminerande handlingsalternativ.
Mot denna bakgrund har SEB inte visat att förfaringssättet har varit nödvändigt. Kvinnan har således blivit indirekt diskriminerad. Hon tilldöms 10 000 kronor i ersättning.
Hovrättens ordförande var dock skiljaktig och menade att bankens förfaringssätt i detta ärende är ”både lämpligt och nödvändigt, allt för att söka förhindra bedrägerier då det föreligger en icke försumbar risk för att någon försöker genomföra banktransaktioner på annan persons konto.”
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
