Hovrätten ändrar tingsrättens dom och frikänner en 15-årig pojke som åtalats för smuggling alternativt olovlig införsel efter att ha beställt ett knogjärn på nätet.
Pojken är ung och har antagit att det skulle komma upp en varningstext om varan inte var tillåten i Sverige samt att samma regler gäller i Nederländerna som här, konstaterar hovrätten.
En 15-årig pojke åtalades i Stockholms tingsrätt för smuggling alternativt olovlig införsel. Åtalet kretsar kring införseln av ett knogjärn, som påträffats i samband med posthanteringen.
Pojken förklarade i tingsrätten att han beställde knogjärnet på nätet via shoppingplattformen Wish. Det hade handlat om ett spontant köp som gjorts under en håltimme i skolan när 15-åringen var med några kompisar. Pojkarna hade pratat om att det kan säljas extremt billiga saker på plattformen, oftast från Kina. När de gick in på hemsidan hade knogjärnet dykt upp som en rekommendation i flödet.
”En cool grej”
Enligt pojken hade han mest sett knogjärnet som ”en cool grej” och tanken var att sätta upp det som en dekoration i det egna rummet hemma. Det hade inte funnits en tanke på att använda knogjärnet i våldsamt syfte – och pojken hade inte heller tänkt på att införseln kunde vara olaglig. I sådant fall borde det ha kommit upp en varningstext på webbplatsen, resonerade han. Han hade också sett att försändelsen skulle skickas från Nederländerna och utgick ifrån att samma regler gäller där som i Sverige.
Dessutom visste pojken att flera ”gamers” som han känner beställt hem knivar som ska efterlikna virtuella knivar som man kan köpa i datorspel – och då borde det ju även gå att beställa hem ett knogjärn.
Krävs tillstånd
För att få föra in ett knogjärn i Sverige krävs särskilt tillstånd enligt förordningen om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål. Genom att underlåta att anmäla knogjärnet för tullbehandling hade pojken brutit mot villkoret för införseln, konstaterade tingsrätten.
Enligt tingsrätten kunde det inte anses styrkt att pojken handlat med uppsåt och ansvar för smuggling var därför inte aktuellt. Däremot kunde han fälls för olovlig införsel, förutsatt att han varit grovt oaktsam.
Enligt motivuttalanden bör den som saknat uppsåt till en införselrestriktion i regel bör kunna anses ha varit grovt oaktsam genom att inte skaffa sig kännedom om restriktionen. Som en allmän utgångspunkt ska det också kunna ställas ”ganska betydande krav” på att den som avser att föra in en vara i landet orienterar sig kring vad som gäller för varan.
Genom att beställa ett föremål som typisk sett används i våldssyfte måste pojken enligt tingsrätten ha insett risken för att införseln inte var tillåten utan tillstånd – och samtidigt inte vidtagit några åtgärder för att ta reda på vad som gällde. Han hade i ställt förlitat sig på att Wish inte skulle sälja saker som var förbjudna att före in i Sverige – eller i vart fall skulle använda någon form av varningsmeddelande. Pojken fick med hänsyn till detta anses ha varit grovt oaktsam och dömdes till 30 dagsböter för olovlig införsel.
Frikänns
Svea hovrätt river nu upp domen och frikänner pojken från åtalet.
Med beaktande bland annat av pojkens antaganden kring varningstext, att försändelsen skickades från Nederländerna och hans låga ålder ska pojken inte anses ha agerat grovt oaktsamt. Han ska därför inte fällas för olovlig införsel, slår hovrätten fast.
Hovrätten beslutar dock att ändå förverka knogjärnet med stöd av 36 kap. 3 § brottsbalken, eftersom det på grund av sin särskilda beskaffenhet kan befaras komma till brottslig användning.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här