Det blir bakslag för åklagaren även i hovrätten i ett mål om påstådda ekobrott från en tidigare hemtjänstanställd mot en nu avliden man.
Utredningen visar inte att kvinnan känt till de överföringar som mannen gjort till hennes mammas konto – och överföringarna har inte heller varit belöning för hemtjänstarbetet utan grundats i en vänskapsrelation.
En kvinna i 50-årsåldern åtalades i Nacka tingsrätt för grovt bedrägeri, grovt ocker och grovt tagande av muta. Kvinnan hade tidigare arbetat inom hemtjänsten och hade sammanlagt tagit emot 480 000 kronor från en äldre man som hon vårdat under åren 2014–2015 och som avled våren 2019. Pengarna hade förts över vid fyra olika tillfällen under åren 2014–2017 till ett konto som disponerades av kvinnans mamma.
Kvinnan förklarade under huvudförhandlingen i tingsrätten att hon och mannen haft en vänskapsrelation redan innan hon började på hemtjänsten och att de fortsatt att umgås även efter att hon avslutat sin anställning. Mannen hade sett kvinnan som ”dottern han aldrig fick” och de kunde ses flera gånger i veckan. Kvinnan hjälpte även mannen med vissa praktiska bestyr, som att betala räkningar. Kvinnan hade i och för sig tagit emot ekonomisk hjälp från sin mamma, men det var först i samband med polisanmälan som hon blev varse de överföringar som gjorts från mannens konto till hennes mammas, uppgav kvinnan.
Kvinnans mamma, som själv stod åtalad för penningtvättsbrott, uppgav i tingsrätten också att mannen ville ge henne pengarna i gåva – och att hennes dotter inte visste om detta.
Motstridiga uppgifter
Tingsrätten ansåg inte att det, trots vissa vittnesuppgifter, gick att klarlägga vilken inställning mannen haft till banköverföringarna. Det fanns även motstridiga uppgifter i målet vad gäller mannens hälsotillstånd och minnesförmåga vid överföringarna. Det kunde enligt tingsrätten här varken anses utrett att mannen hade minnesproblem eller att han hade ett stort hjälpbehov beträffande ekonomiska frågor. Tvärt om talade utredningen för att mannen haft förmåga att hantera sin egen ekonomi.
Enligt domstolen saknades det ”en vettig förklaring” till varför mannen velat ge närmare en halv miljon till en person som han känt en kortare tid – och rätten var också ”mycket frågande” till om kvinnan verkligen inte känt till överföringarna.
Det saknades dock utredning som gav stöd för att kvinnan använt mannens bankdosa och bankuppgifter för att göra överföringarna och hon kunde därför inte dömas för grovt bedrägeri. Det fanns heller inte stöd för att kvinnan påverkat mannen att genomföra banköverföringarna, så att ett ockerbrott kunnat aktualiseras.
Frågan var om kvinnan skulle fälls för tagande av muta, för att överföringarna utgjort otillbörliga belöningar kopplade till hennes arbete.
Ogillades
Två av överföringarna hade gjorts under kvinnans anställningstid och två hade gjorts efter – men samtliga kunde träffas av mutbrottsansvaret, konstaterade tingsrätten, förutsatt att förmånen tagits emot i egenskap av tidigare anställd och inte som privatperson. Inget talade dock för att de två senare överföringarna hade samband med kvinnans tidigare anställning. När det gällde de två förstnämnda överföringarna kunde det inte anses utrett att kvinnan – och inte hennes mamma – hade varit den egentlige mottagaren.
Även åtalet för grovt tagande av muta ogillades därför – och eftersom det inte framgick att överföringarna härrört från brott kunde mamman inte heller fällas för penningtvättsbrott.
Åklagaren krävde i Svea hovrätt att kvinnan skulle fällas för grovt tagande av muta – och att hennes mamma skulle fällas för penningtvättsbrott.
Även hovrätten frikänner
Hovrätten går dock på samma linje som tingsrätten och frikänner de båda kvinnorna.
Det räcker för ett så kallat tjänstesamband att mottagaren har någon möjlighet till påverkan eller inflytande i något avseende som berör givaren. Åklagaren har dock inte utvecklat hur mannen genom gåvorna kunnat påverka kvinnan eller på annat sätta utöva inflytande över honom. ”Det får emellertid anses ligga i öppen dag att mer värdefulla gåvor till en hemtjänstvårdare kan medföra att han eller hon tillhandahåller hemtjänst i en större omfattning eller med annat innehåll än brukaren har rätt till”, skriver hovrätten.
I kvinnans fall har dock åklagaren enligt hovrätten inte lyckats styrka att kvinnan medverkat till överföringarna 2014 och 2015 eller ens känt till dessa. Först vid ett bilköp 2016 har hon fått del av delar av medlen, men inte ens då framgår det att hon känt till varifrån pengarna härrörde. Det är alltså inte bevisat att kvinnan uppsåtligen tagit emot överföringarna.
Vid överföringarna 2016 och 2017 hade kvinnan i praktiken avslutat sin anställning. Mutbrottsansvar kan aktualiseras även efter att gärningsmannens anställning upphört. Det finns dock ingen utredning som motsäger kvinnans och mammans beskrivning av vänskapsrelationen mellan kvinnan och mannen. Det kan mot denna bakgrund inte anses styrkt att överföringarna 2016 och 2017 utgjort en belöning för kvinnans tidigare arbete snarare än att de haft grund i vänskapsrelationen.
Åtalet om grovt tagande av muta ogillas nu därför och som en konsekvens av detta frias också kvinnans mamma för det påstådda penningtvättsbrottet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
