Kvinnan säger sig ha haft en chockartad natt där hon fått veta att hennes partner haft en otrohetsaffär under lång tid och druckit vin för att lindra en ”panikattack”.
Tingsrätten godtog att hon dagen därpå inte haft uppsåt till alkoholintaget när hon kört barnen till McDonald’s.
Hovrätten håller dock inte med utan dömer kvinnan till fängelse.
En nu 47-årig kvinna åtalades i Eskilstuna tingsrätt för grovt rattfylleri efter en körning i Strängnäs i maj 2021. Kvinnan hade vid tillfället fått göra ett utandningsprov som visade på en alkoholkoncentration på 1,06 milligram per liter.
Kvinnan berättade under huvudförhandlingen om en ”jobbig period” som hon gått igenom vid tidpunkten för gärningen. Kvällen före körningen hade kvinnan precis fått veta att den man hon levt med och har barn med under en längre tid haft en otrohetsaffär bakom hennes rygg.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Var svart”
Under natten hade kvinnan fått något som liknade en panikångestattack där hon hyperventilerat, gråtit ohejdat och upplevt att hon inte fick luft. Hon hade övervägt att ringa psykakuten men avstått. Hon kunde minnas att hon vid två tillfällen hällt upp ett glas vin från en bag in box, men stora delar av natten ”var svart”.
På morgonen tänkte kvinnan att hon skulle vara ledig och umgås med barnen, eftersom det var ”läkande”. Hon var då bara lättad över att kunna andas obehindrat och när barnen undrade om de kunde åka till McDonald’s hade kvinnan sagt ja utan en tanke på det vin hon i efterhand kunde minnas att hon druckit.
”Objektivt sett skyldig”
Kvinnan uppgav också att hon aldrig i hela sitt liv ”chansat” med att köra bil efter att ha druckit alkohol och att det ”inte finns på världskartan” att hon skulle kör påverkad och utsätta sina barn, sig själv eller andra för fara. Hade hon varit i bättre psykiskt skick hade hon dock säkert förstått och inte satt sig i bilen, uppgav kvinnan. Körningen hade pågått i några kilometer och hon hade inte uppfattat sin körning som ofokuserad.
Tingsrätten konstaterade att det var klarlagt att kvinnan objektivt sett gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. För uppsåt i rattfyllerisammanhang krävs det inte att gärningspersonen har full vetskap om att alkoholkoncentrationen nått de i lagen fastställda värdena för rattfylleri respektive grovt rattfylleri – utan det räcker att gärningsmannen varit medveten om att han eller hon druckit alkohol i viss mängd och ungefär hur pass berusande dryckerna var.
Ingenting i kvinnans berättelse – som var den enda utredningen – gav dock stöd för slutsatsen att hon i gärningsögonblicket insåg att hon hade druckit alkohol. Hon måste ha insett att det fanns en risk för att så var fallet, men det kunde enligt tingsrätten inte hållas för visst att förekomsten av denna omständighet inte utgjorde ett relevant skäl för kvinnan att avstå från körningen. Domstolen pekade här särskilt på att kvinnan historiskt alltid varit noga med att inte köra bil efter att ha druckit, att inte medvetet utsätta sina barn för fara samt att hon under flera timmar före körningen befunnit sig i en ”mycket utsatt känslomässig situation”.
Tingsrätten friade
Slutsatsen blev att kvinnan varken kunde anses ha haft insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt till att ha kört bil med alkohol i blodet och åtalet ogillades därför, även om två skiljaktiga nämndemän ville bifalla åtalet.
Svea hovrätt river nu upp den friande domen och fäller kvinnan för grovt rattfylleri.
Det är utrett att kvinnan kört personbil efter att ha druckit alkohol. Hon har samtidigt haft en hög alkoholkoncentration på drygt två promille, motsvarande ungefär den dubbla halten av vad som är gränsen för grovt rattfylleri.
Kvinnan har berättat om hur hon under natten för körningen hällt upp först ett glas vin, sedan ytterligare ett glas och att hon därefter har vaga minnen av den fortsatta delen av natten. Mot den bakgrunden får det anses visat att hon måste ha haft uppsåt till att hon före körningen druckit en sådan mängd alkohol att hon fortfarande kunde ha en inte obetydlig berusningsgrad.
Fängelse
Detta räcker för att styrka åtalet om grovt rattfylleri. Berusningsgraden har dessutom varit sådan att det krävs alldeles särskilda skäl för att välja någon annan påföljd än fängelse. Sådana skäl har inte framkommit och kvinnan döms därför nu till en månads fängelse.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
