Hovrätten avfärdar brottsmisstankar mot en mamma efter att en polisutredning om misshandel mot en av parternas döttrar lagts ner och konstaterar att det i övrigt inte finns skäl att ifrågasätta hennes lämplighet som vårdnadshavare.
Då parterna har en god samarbetsförmåga gällande frågor som rör barnen ska vårdnaden vara gemensam.
Det handlar om en 37-årig pappa som vid Malmö tingsrätt väckte talan mot den 32-åriga mamma till parternas två gemensamma barn.
Pappan yrkade i första hand att tingsrätten skulle tillkänna honom ensam vårdnad. I andra hand yrkade han, om tingsrätten skulle bestämma att vårdnaden om flickorna skulle vara gemensam, att barnen skulle ha sitt stadigvarande boende tillsammans med honom. Som tredje alternativ yrkade han växelvist boende. I det fall tingsrätten skulle bestämma att barnen skulle bo tillsammans med mamman, yrkade han att de skulle tillerkännas umgängesrätt med honom enligt angivna tider.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
Polisutredning inleddes
Som grund för sin talan anförde han att under den tid som parterna bodde tillsammans tog han det huvudsakliga ansvaret beträffande barnens omvårdnad. Han hämtade och lämnade vid förskola och skola, tog barnen till barnavårdscentral, hjälpte dem med läxor och nattade dem. Vid parternas separation prioriterade han barnens behov och överlät därför hyreskontraktet på den gemensamma bostaden till mamman och lät henne behålla all inredning.
Han hade gift om sig och hade en bostad med plats för sina döttrar. Han är lämplig som vårdnadshavare och boendeförälder medan mamman enbart hade gått ut nionde klass med ofullständiga betyg och var arbetslös samt levde på försörjningsstöd. Detta hade påverkat barnen som fick sluta med fritidsaktiviteter och hade svårt att sköta skolarbete. En av döttrarna lämnade även uppgifter till honom och skolkuratorn om att mamman hade misshandlat henne. En polisutredning hade inletts.
Tala illa om henne inför barnen
Den 32-åriga mamman bestred mannens yrkande avseende vårdnad och boende. Hon medgav hans yrkande om umgänge, för det fall tingsrätten skulle bestämma att döttrarna skulle bo tillsammans med henne. För egen del yrkade hon att tingsrätten skulle tillerkänna henne ensam vårdnad. I andra hand att barnen skulle ha sitt stadigvarande boende tillsammans med henne eller i tredje hand att barnen skulle bo växelvis hos föräldrarna. I det fall tingsrätten skulle bedöma att flickorna ska bo tillsammans med pappan, yrkade hon att de skulle tillerkännas umgängesrätt enligt angivna tillfällen.
Hon anförde att det var hon som tog det huvudsakliga ansvaret för barnens omvårdnad efter separationen och att hon lät barnens vilja styra omfattningen av umgänget med pappan. Efter att hon träffade en ny man ändrades pappans inställning till henne och han började då att tala illa om henne och hennes familj inför barnen. Han började även ställa massa frågor till barnen om hennes nya relation. Vidare poängterade hon att golvlisten, i samband med ett bråk döttrarna emellan, råkade komma på en av flickorna efter att hon ingrep, vilket var en olyckshändelse.
Mammans uppgifter inte trovärdiga
Tingsrätten noterade att pappans föräldraförmåga beskrevs i genomgående positiva termer i en av de åberopade handlingarna från socialtjänst och ungdomsstöld. Det framgick att han hade en god förmåga att tillgodose barnens praktiska och känslomässiga behov. Bevisningen i målet talade inte alls för att han på något olämpligt sätt begränsade eller kontrollerade barnen. Sammantaget fann tingsrätten att pappan var en lämplig vårdnadshavare.
En av döttrarna hade för flera olika personer berättat att mamman slagit henne vid ett tillfälle i samband med ett bråk med hennes syster. Dotters uppgifter bedömdes vara trovärdiga av professionella aktörer så som skolsköterska och personal inom socialtjänsten. Mammans uppgifter om att golvlisten av misstag kommit på flickan var svåra att förstå och framstod, enligt tingsrättens mening, inte som trovärdiga.
En skiljaktig rådman
I en vårdnadsutredning och övriga handlingar från socialtjänsten framgick att mamman även i andra avseende brast som vårdnadshavare. Bland annat genom att hon inte upprätthöll regelbundna tider för sömn och måltider samt att hon inte såg till att läxorna gjordes. Genom att låta sina morbröder bo i hemmet och röka trots barnens astma satte hon andra intressen framför barnens.
Sammantaget bedömde tingsrätten att mamman sakande förmåga att tillgodose barnen grundläggande behov och tillerkände pappan ensam vårdnad. Avslutningsvis fann tingsrätten att barnen skulle ha viss rätt till umgänge med mamman, varav en av flickorna skulle ha umgängesstöd närvarande.
I avgörandet var en rådman skiljaktig i vårdnadsfrågan och ansåg att uppgifterna från flickan som hade blivit slagen av mamman skulle bedömas med viss försiktighet beaktat deras dåliga relation. Enligt honom var det inte visat att mamman var olämplig som vårdnadshavare och vårdnaden skulle därför tillkomma föräldrarna gemensamt.
Överklagade till hovrätten
Mamman överklagade till Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkade att parterna skulle förordnas gemensam vårdnad och att barnen skulle bo tillsammans med henne.
Hovrätten konstaterar inledningsvis att förundersökningen om misshandel från mammans sida mot dottern lagts ned. Trots detta talar dotterns mycket starka reaktion efter händelsen i vart fall för att något särskilt hänt vid tillfället. Utredningen ger i övrigt inte stöd för att mamman brukat våld mot något av barnen. Tvärtom har personalen på barnens skola beskrivit två trygga barn. Även om mamman inte gett barnen den struktur och det stöd de behöver innebär detta inte per automatik att hon är att anse olämplig som vårdnadshavare.
Hovrätten menar också att merparten av uppgifterna i målet om missförhållanden kommer huvudsakligen från dottern som påstod sig ha blivit slagen. Med tanke på den mycket ansträngda relationen mellan flickan och mamman måste uppgifterna bedömas med viss försiktighet.
Mamman har sökt och tagit emot sådan hjälp som kan erbjudas barn och föräldrar. Hon har bland annat medverkat till att barnen fått hjälp på överviktsenheten, hållit nära kontakt med lärare och annan skolpersonal och deltagit aktivt i åtgärden Ungdomsstödet. Det förhållandet att hon under en period låtit en handikappad bror bo hos henne har varit mindre väl övervägt, men påverkar endast i begränsad utsträckning hennes lämplighet som vårdnadshavare.
Stadigvarande hos pappan
Med anledning av detta finner hovrätten inte tillräckliga skäl att ifrågasätta mammans lämplighet som vårdnadshavare. Beaktat att parterna såväl före som efter aktuell process har haft god kommunikation gällande barnen och kunnat nå överenskommelser, bedömer hovrätten att vårdnaden ska vara gemensam.
Gällande boendefrågan anser hovrätten att det genom utredningen är visat att pappan är den som bäst kan tillgodose barnens behov av struktur i vardagen och ge dem en kontinuerlig daglig omvårdnad. Barnen ska därför ha sitt stadigvarande boende hos honom.
Avslutningsvis ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning i umgängesfrågan.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
