När en maskinoperatör i augusti 2017 omkom på Scanias anläggning i Södertälje berodde det på straffbar oaktsamhet från en kollegas sida.
Det slår hovrätten fast i en dom.
Kollegan har brutit mot en tydlig säkerhetsföreskrift när han satt igång en industrirobot som med sin arm klämt operatören till döds och fälls nu för vållande till annans död.
I augusti 2017 inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka på Scanias anläggning i Södertälje. En maskinoperatör blev vid olyckan klämd av en robotarm mot ett transportband. Mannens bröstkorg klämdes ihop – något som bland annat resulterade i en slitskada i hjärtat med tillhörande blödning. Mannens liv gick inte att rädda.
Upprinnelsen till olyckan var att mannen hade gått in i en så kallad robotcell för att åtgärda ett problem med den aktuella roboten, som används i processen med att plocka komponenter till växellådor som ska härdas. Vid tillfället hade det blivit problem med de metallramar som roboten lägger delarna på – något som behövde åtgärdas manuellt. Mannen har gått in i robotcellen – en bur på cirka 6 x 4 meter – för att ställa allt till rätta.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Robatarm träffade mannen
Det har funnits en tydlig rutin om att den så kallade portalen inte får vara igång när någon befinner sig inne i cellen – och så har också varit fallet när mannen gått in. Trots att han varit medveten om att mannen gått in i cellen har en kollega och nära arbetskamrat kommit att sätta igång roboten igen -något som bara kunnat göras med två handgrepp på två separata knappar. Robotarmen har vid detta tillfälle genast träffat mannen inne i cellen och klämt honom till döds – ett mycket snabbt förlopp på ett par sekunder där den chockade kollegan inte haft någon möjlighet att trycka på nödstopp.
Kollegan – också han maskinoperatör med mångårig erfarenhet – dömdes i Södertälje tingsrätt till villkorlig dom för vållande till annans död.
Han har själv beskrivit ett förlopp där mannen har signalerat åt honom att sätta igång maskinen för att en viss funktion i maskinen skulle aktiveras. Kollegan har dock inte reflekterat över att robotarmen varit i ett annat läge än den borde vara i. Männen har båda två varit stressade och kollegan beskrev det i tingsrätten som att de bara ville få maskinen att fungera.
Kollegan medgav samtidigt att han var medveten om att man inte får starta maskinen när någon befinner sig inne i robotcellen. Han medgav också att de båda männen tillsammans gjort detta vid något tidigare tillfälle, men förklarade att de då inte varit stressade och av säkerhetsskäl i förväg sänkt robotens hastighet till den lägsta.
Kunde inte undgå ansvar
Tingsrätten konstaterade att kollegan startat robotarmen i hög hastighet och ”ofördelaktig position” när mannen befunnit sig i robotcellen – något som inneburit ett åsidosättande av ”den motiverade säkerhetsföreskrift som var implementerad hos operatörerna”. Kollegan hade medvetet tryckt på knappen som startat robotarmen, men hade saknat uppsåt till att robotarmen skulle komma i rörelse utan bara velat aktivera en funktion som gjorde att mannen kunde lägga maskinens metallramar på plats. Detta beskrev tingsrätten som ”olyckliga omständigheter bottnande i ett ogenomtänkt reflexmässigt handlande”.
Oavsett mannens eget handlande och kollegans stress hade oaktsamheten – med hänsyn till maskinens tydliga säkerhetsföreskrift – varit så pass kvalificerad att kollegan inte kunde undgå ansvar. Han dömdes därför för vållande till annans död till villkorlig dom.
Fastställs
Svea hovrätt anser också att det är utrett att kollegan agerat på det sätt som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen.
Varken mannens eget agerande eller att kollegan i en stressad situation kan ha uppfattat att mannen gett honom ett tecken att aktivera ljusbommen kan frita kollegan från ansvar för att under de rådande omständigheterna ha startat robotcellen, tillägger hovrätten.
Domen om vållande till annans död fastställs nu därför.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
