En 30-årig medlem i NMR fick sitt vapentillstånd återkallat på grund av medlemskap i organisationen.
Kammarrätten konstaterar att en återkallelse inte enbart får ske på grund av en persons åsikter eller organisationsmedlemskap.
Det har dock framkommit att 30-åringen dömts för olaga hot efter förvaltningsrättens dom och målet visas därför åter.
Polismyndigheten beslutade i april 2020 att återkalla en 30-årig mans vapentillstånd med hänvisning till hans medlemskap i Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Myndigheten angav bland annat att det fanns en risk för att mannens vapen skulle komma till användning inom den våldsbejakande högerextrema miljön.
Beslutet överklagade till Förvaltningsrätten i Jönköping. Mannen förnekade att han var medlem i NMR och menade att Polismyndighetens utpekande av honom saknat grund.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Förvaltningsrätten gick inledningsvis igenom rättsläget. Av 6 kap. 1 § vapenlagen framgår att ett vapentillstånd återkallas bland annat om en person visat sig vara olämplig att inneha skjutvapen. I 18 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen, RPSFS 2009:13 anges bland annat att det i princip bör krävas starkare skäl för att återkalla ett vapentillstånd än för att avslå en vapenansökan. Av förarbetena till vapenlagen framgår vidare att vapentillstånd inte får meddelas i de fall någon i sökandens omgivning exempelvis är grovt kriminell eller svårt psykiskt sjuk.
”Förespråkar väpnad kamp”
Domstolen konstaterade att NMR är en våldbejakande högerextrem organisation som förespråkar väpnad kamp och självförsvar. Rätten fann det styrkt att mannen tillhör NMR och därmed rör sig i en miljö tillsammans med personer som begått ideologiskt motiverade våldsbrott. Han har visserligen själv inte begått några brott, men det kunde inte uteslutas att hans vapen skulle kunna utnyttjas inom den våldsbejakande miljön.
Mot bakgrund av detta bedömde förvaltningsrätten att 30-åringen var olämplig att inneha vapen och att Polismyndigheten därmed haft fog att återkalla vapentillståndet.
Domen överklagades till Kammarrätten i Jönköping. Polismyndigheten tillade att 30-åringen dömts för olaga hot sedan förvaltningsrätten meddelat dom.
Kammarrätten hänvisar till Högsta förvaltningsdomstolens, HFD, avgörande i HFD 2021 ref. 43. Där konstaterade HFD bland annat att ett vapentillstånd inte kan återkallas enbart på grund av en persons åsikter eller medlemskap i en politisk organisation.
Dömts för olaga hot
Mot bakgrund av HFD:s uttalande ovan anser kammarrätten att någon återkallelse av 30-åringen vapenlicens inte kan beslutas enbart med hänvisning till hans medlemskap i NMR. Därutöver krävs konkreta omständigheter som talar för att det finns en risk för att hans vapen kan komma att missbrukas. Det noteras i sammanhanget att Polismyndigheten anfört att 30-åringen dömts för olaga hot.
Huruvida 30-åringens brottslighet tillsammans med hans medlemskap i NMR medför att det finns grund att dra in hans vapenlicens bör dock i första hand prövas av underinstanserna, framhåller kammarrätten. Avgörandena upphävs därmed och målet visas åter till Polismyndigheten för fortsatt handläggning.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
