Ett par som äger och bor i den framlidne konstnären Sven Ljungbergs födelsehem nekas tillstånd att avlägsna en pigkammare i anslutning till villans kök.
Enligt kammarrätten har den befintliga planlösningen ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde som väger tyngre än parets rätt att råda över sin egendom.
Den svenska bildkonstnären och författaren Sven Ljungberg föddes vintern 1913 i en villa i Ljungby. Villan ritades och uppfördes av hans far, Elof Ljungberg. På initiativ av Sven Ljungberg och hans bror förklarades fastigheten som enskilt byggnadsminne år 2005. Av byggnadsminnesförklaring framgår bland annat att huset är av stort kulturhistoriskt värde samt ett bra exempel på faderns arkitektoniska gärning och familjens Ljungbergs värv. Enligt byggnadsminnets skyddsbestämmelser får bland annat planlösningen i huset inte ändras.
På villans nedervåning bredvid köket finns en pigkammare, som var avsedd för familjen Ljungbergs inneboende tjänstefolk.
Ville riva
Ett par som sedan några år tillbaka bor i huset ansökte – och fick avslag – hos Länsstyrelsen i Kronobergs län om att bland annat få riva pigkammaren. Som stöd för sin ansökan anförde paret huvudsakligen att den nya planlösningen skulle svara bättre mot familjens behov samt att pigkammaren är ett senare tillskott till planlösningen varför man vill återskapa det ursprungliga köket.
Frågan i målet är om tillstånd till den sökta åtgärden kan lämnas trots att åtgärden strider mot byggnadsminnets skyddsbestämmelser. Enligt kulturmiljölagen får nämligen tillstånd att ändra ett byggnadsminne i strid med skyddsbestämmelser lämnas om det föreligger särskilda skäl.
Förvaltningsrätten i Växjö biföll överklagandet. Domstolen framhöll att det saknar direkt betydelse för bedömningen att pigkammaren är ett senare tillskott eftersom byggnadsminnet inte enbart syftar till att bevara Elof Ljungbergs verk. Skyddet av byggnaden ansågs omfatta hela familjen Ljungbergs gärning, inbegripet de förändringar av byggnaden som uppstått genom åren.
Fick rätt i förvaltnignsrätten
Vid en proportionalitetsbedömning fann dock domstolen att parets intresse av att råda över sin egendom väger tyngre än byggnadens skyddsintresse. Pigkammaren ansågs ha ett begränsat kulturhistoriskt värde på grund av dess senare tillkomst och undermåliga funktionalitet i dag. Särskilda skäl bedömdes därför föreligga.
Länsstyrelsen överklagade till Kammarrätten i Jönköping, som upphäver förvaltningsrättens dom avseende pigkammaren.
I likhet med underinstansen understryker kammarrätten att även de förändringar som gjorts i byggnaden under Elof Ljungbergs tid i huset har ett kulturhistoriskt värde. Vidare framgår enligt domstolen att den befintliga planlösningen har ett ”synnerligen högt” kulturhistoriskt värde. Ett avlägsnande av pigkammaren skulle innebära en stor förändring av planlösningen och därmed också att det kulturhistoriska värdet skulle minska.
Medvetna om begränsningar
Domstolen noterar att villan var byggnadsminnesförklarad redan när paret förvärvade fastigheten. De har därför varit medvetna om att det funnits begränsningar gällande möjligheterna att vidta ändringar i bostad.
Vid en sammantagen bedömning finner kammarrätten att intresset av en planlösning som bättre svarar mot familjens behov inte väger tyngre än intresset av att byggnadens kulturhistoriska värde bibehålls. Det framhålls i sammanhanget att skyddsbestämmelserna inte hindrar paret från att renovera kökets ytskikt och inredning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
