Även om den 51-årige pappan har invänt att han i framtiden kommer att bli arbetslös, anser båda underinstanserna att hans beräknade årsinkomster för såväl 2019 som 2020 vida överstiger barnens mammas inkomster.
Mannen är därmed skyldig att betala såväl retroaktivt standardtillägg till barnen som en viss månadssumma för ett par månader under 2019.
En kvinna och en 51-årig man har en idag 17-årig dotter och en 16-årig son ihop som de även har gemensam vårdnad om.
I juli 2017 flyttade barnen till deras mamma i Alingsås och bodde därefter stadigvarande hos henne. Under våren 2019 flyttade dock dottern tillbaka till sin pappa i Stockholm medan sonen alltjämt bor kvar med mamman.
Tvist väcktes mellan 51-åringen och barnen i fråga om det underhållsbidrag som mannen skulle betala för barnen för den tid de hade bott och bodde hos mamman.
Retroaktivt
Barnen yrkade att deras pappa retroaktivt skulle betala bland annat dels totalt 25 500 kronor vardera till dem i standardtillägg, dels en viss månadssumma från och den 1 januari 2019 till 28 februari samma år.
Fadern bestred samtliga yrkanden.
Stockholms tingsrätt kunde inledningsvis konstatera att parterna hade olika uppfattning om vilket grundbehov respektive barn hade och vilka rekommendationer och riktlinjer som skulle användas. Barnen anförde att Konsumentverkets schabloner skulle användas medan 51-åringen ansåg att Socialstyrelsens schablonmetod skulle användas.
Rimliga anspråk
Även om frågan inte är lagfäst används vanligen de schabloner som Socialstyrelsen har angett, framhöll domstolen. Emellertid hade barnen angett sina behov till ett några högre belopp än och anförde bland annat kostnader för tågresor till och från Stockholm, samt något högre belopp för bland annat mat, hygien, fritid och lek, försäkring och glasögon. Dessa framstod som rimliga anspråk, ansåg tingsrätten.
Sammanfattningsvis förpliktades 51-åringen att utge totalt 17 000 kronor vardera till barnen i retroaktivt standardtillägg, bidrag med 3 099 kronor respektive 2 729 kronor i bidrag från tiden 1 januari till 28 januari 2019 samt standardtillägg om 1 000 kronor från och med december 2018 till 31 maj 2019 för dottern, och detsamma förskottsvis till sonen fram till dess han fyllt 18 år eller har avslutat sina gymnasiestudier.
Den 51-årige mannen skulle även betala barnens rättegångskostnader med 77 749 kronor plus ränta.
Överklagade
Mannen överklagade domen till Svea hovrätt och anförde bland annat att tingsrätten felaktigt hade använt sig av statistik från Konsumentverket vid beräkningen av barnens ekonomiska behov.
Det valda beräkningssättet innebar att nettobeloppet utgör 179 procent av prisbasbeloppet för dottern, och 157 procent för sonen – detta jämfört med 95 procent enligt Socialstyrelsens schabloner. Att han hade redovisat en mycket hög inkomst år 2018 berodde enligt honom delvis på tillfälliga förhållanden så som uthyrning av en bostadsrättslägenhet.
Barnen bestred ändring och menade bland annat att tillägg ska utgå redan på grund av 51-åringens goda ekonomi och levnadsstandard och att deras mamma inte kan ge barnen samma möjligheter som deras far.
Den övergripande frågan är alltså om det finns skäl att bestämma de bidrag som 51-åringen ska betala för barnens underhåll till lägre belopp än tingsrätten funnit.
Kommer bli arbetslös
51-åringen hade en årsinkomst 2019 på omkring cirka 464 000 kronor medan kvinnan hade en motsvarande årsinkomst på 446 643 kronor. Mannen har dock uppgett att han i framtiden, efter avslutat konsultuppdrag på 75 procent, kommer att vara arbetslös och uppbära a-kassa.
Hovrätten påpekar att en underhållsskyldigs ekonomiska förmåga kan dock under vissa förhållanden bestämmas till ett högre belopp än den faktiska inkomsten ger anledning till (se NJA 1985 s. 768). Så kan vara fallet när en deltidsarbetande förälder har en verklig förvärvsförmåga motsvarande heltidsarbete (se RH 2011:44).
Med hänsyn till 51-åringens tidigare inkomst, arbeten och bakgrund ska hans ekonomiska förmåga bestämmas med utgångspunkten i att hans verkliga förvärvsförmåga motsvarar heltidsarbete och att efter utgången av den ifrågavarande anställningen kommer att få ett nytt arbete på samma inkomstnivå.
Mannens inkomst för år 2020 bestäms därför till cirka 700 000 kronor före skatt, vilket är ett betydande inkomstöverskott jämfört med barnens mamma.
Sammantaget instämmer därför hovrätten i tingsrättens beräkning av underhållsbelopp och fastställer domen i dess helhet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
