Tre män döms för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, synnerligen grovt brott.
De två 40-åriga barndomsvänner döms till fängelse.
Hovrätten anser dock bland annat att 26-åringens medverkan i utredningen och angivande av de övriga två motiverar en väsentlig strafflindring och dömer till skyddstillsyn med behandlingsplan i stället.
Insatsstyrkan stannade en bil i början av oktober 2020 efter tips om sprängmedel. Tipset kom från en 26-årig man tillika medåtalad vid Eksjö tingsrätt. Viss hemlig avlyssning hade även skett av 26-åringen av de övriga två männen – två barndomsvänner i 40-årsåldern.
Männen dömdes senare för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor för att olovligen ha hanterat drygt 91 kilo sprängmedel och 86 sprängkapslar. Hanteringen bestod i att männen lastat in sprängämnet och kapslarna i fordonet och därefter transporterat det till Kråkeberg i Eksjö.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Synnerligen grovt”
Tingsrätten bedömde brottet som ’synnerligen grovt’ med hänsyn bland annat till mängden sprängmedel samt hur föremålen hade transporterats mellan olika orter och sedan förvarats hos 40-åringen på en plats där narkotikahantering förekom. 40-åringen dömdes till sex års fängelse och 42-åringen till fem års fängelse.
Fängelsepåföljden för 26-åringen sattes ned till tre år då hans uppgifter till polisen haft en väsentlig betydelse för utredningen av brottet.
Hovrätten mildrar
Göta hovrätt fastställer nu domen i sin helhet beträffande de 40-åriga männen, men gör en delvis annan bedömning avseende 26-åringen.
Inledningsvis konstateras att 26-åringens uppsåt inte fullt ut motsvarar de övrigas. Exempelvis är det tydligt att endast de båda andra haft de kontakter som var nödvändiga för att hitta platser att förvara de explosiva varorna. Straffvärdet för 26-åringen är därför fyra år, det vill säga minimum för den synnerligen grova svårhetsgraden.
Liksom underinstansen anser hovrätten även att 26-åringens uppgifter hjälpt polisen att utreda brottsligheten som han och de övriga två begått. Domstolen framhåller även risken att 26-åringen framöver kommer att få leva under hot om allvarliga repressalier på grund av sitt agerande, och att hans möjligheter att leva ett normalt liv ”påtagligt kommer att inskränkas”.
Slipper fängelse
Det framgår vidare av utredningen att 26-åringen, på eget initiativ, sedan en tid tillbaka genomgår missbruksbehandling samt att han erbjudits anställning efter fullgjord behandling. Det råder enligt rätten inte heller något tvivel om att sambandet mellan missbruket och den brottslighet som han nu döms för.
Det har därtill skapats en behandlingsplan för mannen, med en planerad total behandlingstid om två år och därefter deltagande i kriminalitets- och återfallsförebyggande behandlingsprogram.
Sammantaget anser hovrätten att skyddstillsyn med särskild behandlingsplan är en tillräckligt ingripande påföljd för 26-åringen och dömer till det i stället för två års fängelse. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
