En 37-årig man förklaras vara far till en femårig pojke.
Trots att mannen vid vite konsekvent vägrat dna-test för att fastställa släktskapet med pojken, räcker moderns uppgifter om att hon endast haft sex med två män under konceptionstiden.
Eftersom den andra mannen kunnat uteslutas, finns ingen annan möjlig kandidat.
En femårig pojke väckte, via sin goda man, talan vid Luleå tingsrätt mot en 37-årig man och begärde att mannen skulle fastställas vara hans far.
Pojken föddes i juli 2016 i Norrbotten. Socialtjänsten uppskattade konceptionen av pojken till mellan 3 oktober och 2 december 2015. Pojkens mamma pekade ut två potentiella fäder, varav den ena kunnat uteslutas genom blodundersökning.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
Vägrade undersökning
Tingsrätten beslutade om att en liknande undersökning skulle göras av 37-åringen, men denne vägrade. Trots utdömt vite, föreläggande om förhöjt vite samt efterlysning och begäran om polishämtning till blodprovstagning, hade en undersökning inte kunnat genomföras. Efter delgivningen hade rätten endast lyckats få tag på mannen ett par gånger.
Domstolen tolkade mannens sammantagna agerande som att han vägrade medverkade i handläggningen av målet.
Moderns vittnesmål
Som grund för sin talan anförde pojken att hans mor och 37-åringen, bland annat under hösten 2015, haft en vänskapsrelation som innehöll sporadiskt sex och att modern under samma period även hade en relation med en annan man. Eftersom denna andra man var utesluten som far, fanns det ingen annan än 37-åringen som var aktuell. I sms hade mannen även antytt att han var fadern.
Tingsrätten konstaterade att den, i avsaknad av blodundersökning, fick förlita sig på uppgifter om tiden för konceptionen för att avgöra frågan.
Uteslutningsmetoden
Den enda direkta bevisningen var alltså moderns vittnesmål. Kvinnan uppgav att hon hade haft samlag med mannen innan och under konceptionstiden, under graviditeten och efter förlossningen. Hon var helt säker på att hon bara hade haft sex med 37-åringen och en annan man under konceptionstiden.
Mot bland annat den bakgrunden samt sms-konversationer och fotografier fann rätten goda skäl att tro på kvinnans uppgifter om att hon endast haft samlag med två män under den aktuella perioden, och att det genom uteslutningsmetod måste vara 37-åringen som är pojkens far. Pojkens yrkande bifölls därför.
Hovrätten för Övre Norrland instämmer i tingsrättens bedömning och fastställer domen, mot 37-åringens bestridande. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
