Hovrätten ansåg inte att en 29-årings insmuggling av tre pistoler till Sverige utgjorde ’grovt’ brott, med hänsyn till antalet och vapnens beskaffenhet.
Högsta domstolen avser nu pröva när ett vapensmugglingsbrott ska rubriceras som ’grovt’ på grund av att gärningen har varit ”av särskilt farlig art”.
En 29-årig man dömdes vid Ystads tingsrätt, bland annat för att utan tillstånd ha fört in tre pistoler och ammunition samt tårgassprayer från Polen till Sverige utan att anmäla dessa till tullen.
Mannen hävdade att han inte känt till att det var straffbart att föra in vapnen, att han alltså begått gärningarna i straffrättsvillfarelse.
Tingsrätten konstaterade dock att det är allmänt känt att såväl vapeninnehav som ammunition omfattas av tillståndsplikt. Det framgick dessutom av den hemsida som 29-åringen köpt pistolerna från att köparen uppmanades att direkt kontrollera tillåtligheten av innehavet, eftersom dessa kan variera mellan olika länder. Mannen skulle således dömas för vapensmuggling.
Beträffande rubriceringen påpekade domstolen att fler enhandsvapen betraktas som av särskilt farlig beskaffenhet efter lagändringar från december 2020. Vid bedömningen ska även beaktas om vapnet innehafts eller hanterats i en brottslig miljö.
Inte skjutklara
De aktuella pistolerna var visserligen inte direkt skjutklara, men utredningen visade att det hade varit en enkel åtgärd för en någorlunda tekniskt kunnig person att göra dem fullt brukbara. Därtill kom att 29-åringen, enligt Kriminalvårdens yttrande, hade kopplingar till organiserad brottslighet i Region Syd på ett sätt som uppfyllde EU:s kriterier för organiserad brottslighet.
Sammanfattningsvis bedömde tingsrätten vapensmugglingen som ’grov’ och 29-åringen dömdes för den sammanlagda brottsligheten till två års fängelse.
Hovrätten över Skåne och Blekinge instämde i tingsrättens bedömning att 29-åringen förekom i kriminella kretsar och, som han själv berättat, att hans vänner blivit utsatta för olika skjutningar.
HD ska pröva
Mannen har även varit föremål för Polisen i Malmös ”Sluta-skjut”-projekt. Risken för att de aktuella pistolerna skulle överlåtas till eller användas i kriminella gruppering var därför uppenbar, menade hovrätten.
Emellertid ansåg hovrätten trots detta att antalet vapen och deras beskaffenhet inte gjorde omständigheterna kring vapensmugglingen så pass försvårande att smugglingsbrottet skulle ses som ’grovt’. Gärningen bedömdes därför i stället som vapensmuggling. Påföljden om två års fängelse fastställdes dock.
Högsta domstolen avser nu besvara frågan huruvida vapensmugglingsbrottet ska rubriceras som ’grovt’ på grund av att gärningen har varit ”av särskilt farlig art”. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
