Attunda tingsrätt dömer en man i 55-årsåldern till villkorlig dom för tre sexuella ofredanden.
Samtidigt frikänns mannen från 30-talet andra åtalspunkter gällande bland annat grov våldtäkt mot barn och grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Domstolen anser nämligen att åklagarnas bevisning inte håller.
Mannen, som är i 55-årsåldern, åtalades för ett stort antal sexualbrott riktade mot huvudsakligen barn. Det rör sig om sju målsäganden som mannen påstås ha begått olika brott mot mellan 1996-2019.
Åtalspunkterna omfattar bland annat grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, sexuellt ofredande och grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Mannen har nekat till de anklagelser som riktats mot honom.
Idag meddelade Attunda tingsrätt dom i målet och dömer mannen för tre fall av sexuellt ofredande, till villkorlig dom. Han frikänns från samtliga övriga åtalspunkter.
Inget särpräglat tillvägagångssätt
Åklagarnas bevisning i målet har framförallt utgjorts av utsagor från målsägandena i förening med viss indirekt stödbevisning i form av vad målsägandena berättat om händelserna för andra personer, samt andra personers observationer av målsägandenas mående.
Åklagarna har, enligt tingsrätten, också påstått att den åtalade mannen ”haft ett modus vad gäller handlingar med sexuell innebörd riktad mot barn”. Tingsrätten anser dock inte att åklagarna ”visat på något särpräglat tillvägagångssätt som vare sig utmärker eller kopplar samman samtliga åtalspunkter och inte
heller framträder mer generellt i (mannens) agerande”. När vittnena inte heller kunnat redogöra för några iakttagelser om den åtalade mannens agerande i samband med de påstådda gärningarna blir det därför, enligt tingsrätten, ”svårt att därigenom visa på ett tillvägagångssätt som knyter an till åtalade brott”.
Sammantaget anser domstolen att det som framkommit om mannens personlighet inte har någon ”betydande inverkan på sannolikheten för att han har begått de åtalade gärningarna”.
Spretig praxis från hovrätterna om sexuellt ofredande
Tingsrätten gör bedömningen att åklagarnas bevisning inte räcker för att fälla mannen för annat än tre sexuella ofredanden.
När det gäller påföljden konstaterar domstolen att de brott mannen dömts för har begåtts mot barn han varit närstående till på platser där de haft anledning att känna sig trygga. Målsäganden har dessutom varit ”mycket små” när de utsattes för brott. Sammantaget anser tingsrätten att brottsligheten har ett straffvärde på omkring fem månaders fängelse.
Mannen har dock varit frihetsberövad med restriktioner under drygt ett år, vilket enligt tingsrätten gör att straffmätningsvärdet uppgår till fyra månaders fängelse.
Vidare konstaterar tingsrätten att straffvärdet inte är så högt att det i sig motiverar ett fängelsestraff. Mot bakgrund av spretande praxis från hovrätterna och avsaknad av uttalanden från HD angående sexuella ofredandens artvärde anser tingsrätten att det inte går att ta hänsyn till brottets art och att det därmed inte heller finns skäl att bestämma påföljden till fängelse.
Döms till villkorlig dom – utan böter
Mot bakgrund av detta samt att det saknas ”särskild anledning att
anta” att mannen kommer att återfalla i brott bör döms mannen till villkorlig dom.
Dagens Juridik har tidigare rapporterat hur huvudförhandlingen kantades av en infekterad tvist mellan åklagarna och rättens ordförande i målet. Åklagarna påstod att rättens ordförande var jävig, men såväl tingsrätten som hovrätten avslog jävsinvändningen från åklagare och målsägande.
