Tingsrätten har idag dömt sju personer till långa fängelsestraff för flera fall av grovt skattebrott och grov näringspenningtvätt i ett mål om momsbedrägerier genom så kallad karusellhandel med mobiltelefoner och osanna fakturor. Åtalet ogillas helt mot en person och delvis mot två. Ett bolag åläggs företagsbot.
Målet har avsett handel med i huvudsak elektronikprodukter via en komplicerad bolagsstruktur med kopplingar till flera andra länder. Åtal lämnades in i början av januari 2021. Misstankarna riktade sig mot åtta misstänkta som rörde flera fall av grovt skattebrott och grov näringspenningtvätt, vilket de tilltalade nu blivit fällda för. I dag har tingsrätten dömt sju av dessa till långa fängelsestraff.
Huvudmännen för det ”sista bolaget i kedjan” i bolagsstrukturen i målet döms till åtta respektive sju års fängelse. Företrädarna för mellanleden döms till mellan sju och två års fängelse. Det ”sista bolaget” åläggs att betala företagsbot enligt åklagarens yrkande på tio miljoner kronor. En person frias helt på grund av bristande delaktighet och uppsåt.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Omfattande momsbedrägerier
De tilltalade döms för att ha medverkat i från utlandet styrda omfattade momsbedrägerier genom att via sina bolag göra affärer med mobiltelefoner samt skenaffärer med framförallt telefonkort, minneskort och VoIP.
Åtalen för grova skattebrott omfattar ett skatteundandragande överstigande 400 miljoner kronor. Åtalen för näringspenningtvätt avser bland annat att de tilltalade uppträtt som bulvaner och har vidtagit åtgärder med de pengaströmmar, sammanlagt på miljardnivå, som förekommit mellan bolagen.
Gärningarna har i huvudsak gått till så att mobiltelefoner har importerats till Sverige från annat EU-land för att sedan vidarefaktureras mellan olika bolag i målet för att slutligen säljas till ett mycket stort internationellt bolag.
Momsavdrag
Samtidigt har stora momsavdrag skapats genom påstådda affärer med bland annat telefonkort, minneskort och VoIP, vilket inneburit att större delen av den moms som borde ha betalats in till staten inte har betalats.
Det har också möjliggjort att mobiltelefonerna kunde vidaresäljas till låga priser och att den som återexporterade elektroniken kunde erhålla återbetalning av ingående moms trots att de tidigare leden inte betalat in hela momsen på grund av osanna fakturor.
