En adopterad kvinna nekas att få ta del av en körkortsbild på sin avlidne biologiske far.
Majoriteten i kammarrätten anser nämligen att närstående till honom riskerar lida men om bilden lämnas ut.
Kammarrättsordföranden menar däremot att den risken är försumbar och att hon har starka skäl för sin begäran.
En kvinna begärde hos Transportstyrelsen att få ta del av en körkortsbild på sin biologiske och avlidne far. Kvinnan, som är adopterad, förklarade att hon inte hade något fotografi av honom som äldre vuxen. Hon fick dock avslag på sin begäran med hänvisning till sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL.
Kvinnan överklagade beslutet till Kammarrätten i Jönköping, som förklarar att sekretess gäller i Transportstyrelsens vägtrafikregister för uppgift i form av fotografisk bild av en enskild enligt 22 kap. 1 § andra stycket OSL jämfört med 6 § offentlighets- och sekretessförordningen.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Kränka frid
Detta gäller så länge det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. I det här fallet är personen i fråga avliden och prövningen måste därför ta sikte på om uppgiften kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.
Rätten anser, med hänvisning till den avsedda användningen av körkortsbilden, att hennes avlidne fars frid inte kan anses kränkas om bilden lämnas ut, men däremot står det inte klart att den kan lämnas ut utan att närstående till honom lider men.
Oenig rätt
Domstolen är dock inte enig utan kammarrättens ordförande anser att kvinnans skäl till begäran väger tungt. Han menar även att det är svårt att se varför bilder i körkortsregistret bör vara sekretesskyddade när det har gått mer än 20 år sedan personen på bilden avled. Enligt honom ska kvinnans begäran därför bifallas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
