En hyresvärd hade inte rätt att lägga till yrkanden och höja beloppen från 42 000 till 108 000 kronor sedan en tredskodom återvunnits och värden vunnit målet på nytt mot en hyresgäst.
Hovrätten ändrar tingsrättens beslut under pågående rättegång och avvisar tilläggsyrkandena.
Hyresvärden vann ursprungligen målet i tingsrätten i svarandens bortavaro genom tredskodom. Domen innebar att svaranden skulle flytta från en lägenhet på 40 kvadratmeter i en mindre villa i Habo samt betala 42 000 kronor till värden. Denna dom återvanns dock varpå värden gjorde tilläggsyrkanden så att han sammanlagt krävde 108 000 kronor i ersättning.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Skulle inte avvisas
I två beslut avseende två olika tilläggsyrkanden på 36 000 respektive 32 000 kronor under pågående rättegång kom Jönköpings tingsrätt fram till att tilläggsyrkandena inte skulle avvisas. Tingsrätten skrev bland annat: ”Om tredskodom inte hade meddelats hade [käranden] otvivelaktigt haft rätt att justera sitt yrkande i det ursprungliga målet på sätt som han nu gjort. Mot denna bakgrund skulle det te sig både motstridigt och processekonomiskt ofördelaktigt att avskilja [kärandens] tilläggsyrkande för att istället hänvisa honom till att väcka en ny talan härom eftersom en sådan talan med stor sannolikhet hade återinförts i målet med stöd av reglerna i 14 kap. rättegångsbalken”.
Efter att det ursprungliga yrkandet hade sänkts med 2 000 kronor efter en inbetalning löd det sammanlagda yrkandet alltså på 108 000 kronor vilket bifölls i tingsrätten.
Överklagade
Hyresgästen överklagade till Göta hovrätt och ville att domen ändrades till 40 000 kronor och att tingsrättens beslut under rättegång ändrades på så sätt att avvisningsyrkandena skulle bifallas.
Enligt rättspraxis anses käranden inte ha rätt att framställa nya yrkanden efter att en tredskodom återvunnits av svaranden trots att det nya yrkandet stöder sig på väsentligen samma grund och följaktligen hade fått framställas om det inte hade meddelats en tredskodom.
Anledningen till det är, enligt hovrätten, att återvinning är ett rättsmedel som aktualiserar principen om förbud mot reformatio in pejus. Av denna princip följer att en gäldenär genom att ansöka om återvinning inte ska löpa risk att denna åtgärd utnyttjas av borgenären för framställande av nya yrkanden. Högsta domstolen har uttalat att bestämmelsen i 13 kap. 3 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken, av vilken bland annat framgår att tilläggsyrkanden som stödjer sig på väsentligen samma grund inte får framställas i högre rätt, ska tillämpas analogt när en tredskodom har återvunnits.
Skulle ha avvisats
Tingsrättens skäl för att inte avvisa tilläggsyrkandena framstår, medger hovrätten, i och för sig som rationella men med beaktande av den praxis som redogjorts för ovan anser hovrätten att tilläggsyrkandena skulle ha avvisats. Det innebär att hyresvärden inte haft rätt att i det aktuella målet yrka ersättning för uteblivna hyror i tiden efter den 31 mars 2019.
Tingsrättens beslut under rättegång ska därför ändras så att värden tillerkänns 40 000 kronor.
Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad i tingsrätten och hyresgästen får ersättning för sina kostnader i hovrätten. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
