Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning agerade i strid med regeringsformens objektivitetsprincip när den stoppade en kvinna från att delta i ett panelsamtal i samband med festivalen Reclaim Pride som hölls i augusti 2018 på grund av hennes kopplingar till extrema miljöer.
Det anser en kritisk JO som menar att det saknats saklig grund för beslutet.
Festivalen Reclaim Pride hölls i augusti i lokaler som tillhandahölls av Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning inom ramen för en ungdomssatsning som Göteborgs stad bedriver.
En programpunkt var att visa filmen Burka Songs 2.0 följt av ett panelsamtal. En företrädare för stadsdelsförvaltningen krävde innan programpunkten att en kvinna som medverkar i filmen inte skulle få delta i panelsamtalet. Förvaltningen meddelade arrangörerna detta krav i ett beslut.
Förvaltningen menade nämligen att den inte samarbetar med verksamheter eller personer som den inte kan vara säker på ställer sig bakom demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt förvaltningen hade den aktuella kvinnan kopplingar till extrema miljöer.
Ströks från programmet
Senare samma kväll som beslutet hade fattats fick arrangörerna ett mejl från sektorchefen där det bland annat stod ”Filmen kommer att visas om ni väljer det, men en av deltagarna i det efterföljande samtalet, [kvinnan], kan inte längre vara en del av programmet.”
Arrangörerna fullföljde dock programpunkten med kvinnans medverkande, vilket fick till följd att två av arrangörerna ”portades” från lokalen under ett års tid.
Händelsen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO.
Stadsdelsnämnden ansåg att kvinnans medverkan i panelsamtalet hade stoppats på sakliga grunden och att nämnden brustit varken i saklighet eller opartiskhet.
Frågan för JO är om förvaltningens krav på att kvinnans medverkan skulle ställas in var förenligt med regeringsformens, RF, krav på objektivitet.
Det är inledningsvis utrett att förvaltningen, vid mötet med festivalarrangörerna, i praktiken krävde att kvinnans medverkan i panelsamtalet skulle ställas in. Genom transkriptionen av en inspelning från det mötet framgår att förvaltningen inte motsatte sig visningen av filmen eller att panelsamtal hölls efter visningen. Det var alltså specifikt kvinnans medverkan som de motsatte sig.
Extrema miljöer
I sitt yttrande uppgav stadsdelsnämnden att förvaltningen fått entydig information om att kvinnan hade tydliga kopplingar till extrema miljöer och att hon flera gånger uttalat sig och haft ståndpunkter som visat att man inte kunde vara säker på att det som skulle sägas under panelsamtalet var förenligt med Göteborgs stads värdegrund.
JO konstaterar dock att utgångspunkten i RF kap 1 § 19 är att en myndighet inte får grunda ett beslut enbart på de åsikter som en person ger – eller förväntas ge – uttryck för.
JO noterar samtidigt att nämnden inte har visat att det gjorts några överväganden om risken för att kvinnan skulle begå något brott under samtalet – exempelvis uppvigling, förtal eller hets mot folkgrupp, eller att hennes medverkar kunde störa ordningen eller orsaka säkerhetsproblem.
Det står endast att kvinnan personal kunde utsättas för säkerhetsrisker ”eftersom kvinnan var en kontroversiell person.”
Sammanfattningsvis tycks det avgörande skälen för förvaltnings krav att kvinnans medverkan skulle ställas in var de åsikter hon kunde tänkas föra fram där. Några sakliga skäl har alltså inte funnits. JO kritiserar därmed förvaltningen för att ha agerat i strid med den grundlagsstadgade objektivitetsprincipen. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
