Tingsrätten har avgjort ett mål där mannen hävdar att kvinnan hyrt ett rum och varit inneboende i hans bostadsrätt medan kvinnan påstår att de var sammanboende.
Tingsrätten går på kvinnans linje.
Den 61-åriga mannen och den 54-åriga kvinnan har tidigare varit sambor och bodde då tillsammans i en bostadsrätt i Stockholm. De bor nu ihop i en bostadsrätt i Hägersten som 61-åringen förvärvade I november 2013. 61-åringen fick en stroke i oktober 2015. Efter detta framförde han, via sin goda man, ett meddelande om uppsägning av 54-åringens hyreskontrakt.
54-åringen bestred uppsägningen med hänvisning till att parterna är sambor och att det inte finns något hyresförhållande att säga upp.
”Ej sambor”
Mannen har yrkat att tingsrätten ska fastställa i första hand att det inte föreligger ett samboförhållande mellan parterna och i andra hand att bostadsrätten till den aktuella lägenheten inte utgör samboegendom.
Mannen uppger att parterna varit ett par mellan 2007 och 2013. Under våren/sommaren 2013 tog förhållandet slut. I augusti 2013 sålde 61-åringen lägenheten i Stockholm. Enligt mannen hade parterna redan då gjort slut. Kvinnan kontaktade en jurist. Av juristens skrift till mannen i oktober 2013 framgår bland annat att den gäller sambodelning och att kvinnan sökt juristens biträde med anledning av parternas separation. Av innehållet i skriften är det, enligt 61-åringen uppenbart att parternas förhållande var slut då. Lägenheten i Hägersten köptes först efter den händelsen, den 20 november 2013.
Helt annan version
Mannen hävdade vidare att i januari 2014 träffade 61-åringen kvinnan på en bar. Hon berättade att hon behövde någonstans att bo. Parterna kom överens om att hon skulle få flytta in i lägenheten som hyresgäst och hyra det ena sovrummet för 4 000 kronor i månaden.
Kvinnan har en helt annan version, att parterna flyttade ut från stockholmslägenheten i september 2013 och sedan bodde tillsammans på olika hotell till dess att de flyttade in i lägenheten i Hägersten Hotellboendet var påfrestande för parförhållandet. Kvinnan sökte juridisk rådgivning för att få mannen att ta steget att föra relationen framåt. Under tiden den 26 september 2013 till den 20 november samma år planerade parterna tillsammans att skaffa nytt boende.
”Gemensamt sovrum”
Lägenheten har två sovrum, ett vardagsrum och ett kök. Parterna använde det stora sovrummet som gemensamt sovrum. De hade en dubbelsäng, vilken var samma säng som de haft i lägenheten i Stockholm. I det mindre sovrummet hade mannen sitt kontor.
Vittnen i målet har berättat att kvinnan besökte mannen på sjukhuset när han fått sin stroke och att hon redan från början presenterade sig som hans sambo. Det framstår, enligt Södertörns tingsrätt, som mycket osannolikt att kvinnan, om hon bara var en inneboende, skulle agera så. Både i ansökan om god man och i vårdbolagets första genomförandeplan står dessutom kvinnan angiven som 61-åringens sambo. Nu angivna omständigheter talar för att parterna var sambor vid tiden för mannens stroke.
Därtill har kvinnans vänner och släktingar, förklarat att de uppfattade 54-åringen och 61-åringen som ett par efter att de flyttat in i lägenheten i Hägersten. Kvinnan är dessutom folkbokförd på den adressen sedan den 29 januari 2014, vilket i sig innebär en presumtion för att parterna är sambor.
Inte motbevisat
Det förhållandet att kvinnan överfört cirka 4 000 kronor per månad till mannen medför inte att något hyresförhållande dem emellan är visat. Kvinnans förklaring, att beloppet avsåg hennes bidrag till hushållets ekonomi, är nämligen inte motbevisad.
Vid en sammantagen bedömning av vad som har framkommit i målet finner tingsrätten visat att parterna stadigvarande bott tillsammans i Lägenheten i ett parförhållande och haft gemensamt hushåll fram till dess att mannen, i oktober 2015, fick en stroke.
Nästa fråga är då om lägenheten utgör samboegendom. I princip är det den sambo som påstår att egendom förvärvats för gemensamt begagnande som har bevisbördan, det vill säga i detta fall kvinnan. Det finns dock, framhåller tingsrätten, en presumtion för att egendom som förvärvats före samlevnaden inte är samboegendom medan sådan som förvärvats under samlevnaden är att anse som samboegendom.
För gemensam användning
Sammantaget anser domstolen att den redovisade bevisningen talar för att parterna hade ett förhållande vid tiden för köpet av Lägenheten och att den införskaffades för gemensam användning. Parterna kom ju sedan också att bo i lägenheten som sambor. Det förhållandet att kvinnan sökt juridisk hjälp i tiden efter att bostadsrätten på David Bagares gata såldes och att juristen den 11 oktober 2013 skrivit brev till mannen ”med anledning av Er separation” talar visserligen för att parternas förhållande tog slut någon gång före det datumet.
Kvinnans förklaring till brevet, det vill säga att hon tog hjälp av en jurist för att hon inte visste var parterna skulle bo samt att det gick långsamt och blev kostsamt, är, medger tingsrätten, svårbegriplig. Samtidigt gick hon inte vidare med att ansöka om bodelningsförrättare vilket i sig närmast talar för att parternas förhållande fortsatte eller återupptogs.
Vid en samlad bedömning av vad som sålunda har framkommit finner tingsrätten att kvinnan visat att lägenheten förvärvades för gemensamt användande och att den därmed utgör samboegendom. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
