Trots att en asylsökande hade flera kopplingar till den så kallade Gülenrörelsen i Turkiet prövade domstolen bara hans skyddsbehov utifrån risken att myndigheterna skulle känna till hans engagemang utifrån en av kopplingarna.
Migrationsverket anser därför att underinstansen brustit i sitt utredningsansvar.
En man ansökte om asyl i Sverige eftersom han riskerade ett långvarigt fängelsestraff om han tvingades återvända till Turkiet. Han var anhängare av den så kallade Gülenrörelsen och hade flera kopplingar till den, bland annat genom sitt engagemang i en välgörenhetsorganisation associerad med rörelsen. Enligt honom kände myndigheterna i landet till detta och han hade inte fullgjort militärtjänst vilket han också riskerade att straffas för.
Migrationsverket ansåg att mannens uppgifter om sin koppling till Gülenrörelsen var tillförlitliga avslog ändå hans asylansökan. Detta då läget i Turkiet inte är sådant att alla som engagerat sig i rörelsen riskerar skyddsgrundande behandling och uppgifterna om att myndigheterna kände till mannens koppling inte var tillförlitliga. Han bedömdes därför inte var utsatt för en förhöjd risk.
Han fick även avslag i migrationsdomstolen i Malmö, som anslöt sig till underinstansens bedömning.
Kritisk
Migrationsöverdomstolen är dock kritisk till hur migrationsdomstolen hanterat målet. Enligt tillgänglig landinformation har sedan kuppförsöket i 2016 tiotusentals misstänkta Gülenanhängare utsatts för godtyckliga gripanden i Turkiet och det finns en överhängande risk att utsättas för tortyr och misshandel i polisförvar, särskilt för personer med kopplingar till rörelsen.
Migrationsöverdomstolen påpekar att den i flera sammanhang har framhållit att migrationsdomstolarna har ett särskilt utredningsansvar i mål som gäller skyddsbehov.
Detta gäller i synnerhet när landinformation och övrig utredning tyder på att utlänningen tillhör en särskild riskgrupp. Domstolen ska då föra en omsorgsfull och individuell prövning i varje enskilt fall av rätten till asyl.
Brister
Trots det, och trots att båda underinstanserna godtagit att mannen har flera olika kopplingar till Gülenrörelsen, har migrationsdomstolen endast bedömt hans skyddsbehov utifrån risken att hans kopplingar till rörelsen skulle uppmärksammas på grund av att han inte gjort militärtjänst.
Någon uttrycklig riskbedömning i fråga om övriga kopplingar som åberopats och gjordes inte fastän de inte ifrågasatts. Domstolen bedömde inte heller hur den omständigheten att myndigheterna i Turkiet redan kände till hans engagemang i rörelsen påverkade hans skyddsbehov. Dessutom nekades mannen muntlig förhandling.
Migrationsdomstolen har därför inte gjort en sådan omsorgsfull och individuell prövning som kan krävas under de omständigheter som mannen åberopat, och målet återförvisas därmed för vidare handläggning. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här