Det var inte försvarligt att i en inlaga till Mark- och miljödomstolen lämna uppgifter om att motparten gjort sig skyldig till brott och varit sjukskriven.
Båda instanserna anser därför att en kvinna gjort sig skyldig till förtal och att ha lämnat uppgifter i strid med personuppgiftslagen, och ska betala 10 000 kronor i skadestånd till motparten.
Flera personer var inblandade i ett mål om bygglov som så småningom överklagades till Mark- och miljööverdomstolen av en 62-årig man som var emot bygglovet. De parter som blivit beviljade bygglov, varav en var en 66-årig kvinna, ingav till rätten en inlaga där hon lämnade flera uppgifter om 62-åringen.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Dömts för misshandel”
Bland annat uppgav hon att mannen dömts för misshandel av henne och därför gick med fotboja, att han anlitat svart arbetskraft och var sjukskriven och utbränd. På grund av det yrkade 62-åringen i Mora tingsrätt att kvinnan skulle betala skadestånd till henne på 15 000 kronor eftersom hon gjort sig skyldig till förtal och behandlat personuppgifter i strid med den numera upphävd personuppgiftslagen, PUL.
Rätten ansåg att flera av uppgifterna utpekade 62-åringen som brottslig och klandervärd eller var ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Genom att lämna inlagan till domstolen, där närvarande vid föredragningar fått ta del av den, lämnades dessa uppgifter till annan på det sätt som krävs för att ansvar förtal ska aktualiseras.
Inte försvarligt
Eftersom kvinnan inte varit skyldig att uttala sig och det inte heller varit försvarligt att lämna uppgifterna fanns det inget utrymme för straffrihet och har därför gjort sig skyldig till förtal. Rätten ansåg även att hon behandlat personuppgifter i strid med PUL, och ålades att betala sammantaget 15 000 kronor i skadestånd till mannen; 10 000 kronor för förtalet och 5 000 kronor för behandlingen i strid med PUL.
Avgörandet överklagades till Svea hovrätt. Den gör till stora delar samma bedömning som underinstansen och framhåller att det måste finnas ett visst utrymme för en part i en rättegång att lämna missaktande uppgifter om motparten som saknar direkt relevant för målet.
”Ville ge bakgrund”
I det här fallet hade kvinnan motiverat lämnandet av uppgifterna med att hon ville ge en bakgrund och ett sammanhang till varför de var i domstolen till att börja med, men rätten anser att hon överträtt gränsen för vad som kan anses försvarligt.
Domstolen håller inte med tingsrätten om att en uppgift kvinnan lämnat om att mannen, genom att stänga dammluckorna på en damm, orsakat en översvämning på hennes gård utgör förtal. Detta då dammanläggningen kunde få betydelse i målet hos Mark- och miljööverdomstolen och kvinnan förvissat sig om sanningshalten i de uppgifterna.
Sänker skadeståndet
Däremot instämmer rätten i underinstansens bedömning att kvinnan behandlat uppgifter i strid med PUL. Flera av uppgifterna utgjorde så kallade känsliga personuppgifter. Personuppgifter av de slagen är som huvudregel förbjudna att behandla och det har inte varit nödvändigt för henne att skicka dem till domstolen.
Eftersom kvinnan nu inte anses ha gjort sig skyldig till förtal på grund av uppgifterna rörande dammluckorna väljer hovrätten att sänka skadeståndet avseende dessa gärningar till 5 000, medan skadeståndet för behandlingen av 62-åringens uppgifter i strid med PUL fastställs till 5 000 kronor. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
