En asylsökande familj fick inte tag på sitt offentliga biträde, som fått handlingarna i målet, och han inkom inte heller med något yttrande till migrationsdomstolen.
Dessa brister anser Migrationsöverdomstolen vara så allvarliga att målet nu återförvisas och familjen förordnas ett nytt offentligt biträde.
En familj sökte asyl i Sverige under vintern 2018 och Migrationsverket förordnade då ett offentligt biträde. Familjen fick sedan avslag på sin ansökan och överklagade beslutet till migrationsdomstolen i Göteborg.
Under handläggningen angav familjen nya asylskäl, och i samband med det begärde det offentliga biträdet att entledigas för mamman och barnen. Det offentliga biträdet entledigades av domstolen och ett nytt förordnades.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Fick inte information
Mamman och barnen fick ingen information om biträdesbytet, men migrationsdomstolen gav det nya offentliga biträdet ett sista datum att yttra sig i målet. Trots det inkom han inte med något yttrande. Mamman i familjen skickade därefter ett mail till migrationsdomstolen och bad om att få kontakt, men ingen åtgärd vidtogs.
Det offentliga biträdet fick ett par månader senare ytterligare ett tillfälle att yttra sig, men inte heller då kom något yttrande in. Han tog heller aldrig kontakt med familjen, trots upprepade försök från mamman att få tag på honom. Migrationsverket beslutade senare att avslå familjens överklagande.
Domstolen kritisk
Migrationsöverdomstolen är kritisk till hur ärendet har hanterats i underinstansen och framhåller att kvinnan inte har fått något tillfälle att yttra sig över den nya utredningen innan målet avgjordes då handlingarna skickades till det offentliga biträdet, som inte varit ombud. Handläggningen i migrationsdomstolen var därför så bristfällig att domen ska undanröjas och målet återförvisas.
På grund av det offentliga biträdets underlåtenhet att faktiskt bistå klaganden anser domstolen även att det finns synnerliga skäl för ett biträdesbyte. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
