Hyresnämnden trodde inte på en kvinna som påstod att hon bodde i hyreslägenheten tillsammans med sin son, och inte med maken i den gemensamt ägda bostadsrätten, där kvinnan dessutom var skriven.
Kvinnan saknade därför skyddsvärt behov av lägenheten.
Hovrätten instämmer och avslår överklagandet.
I mitten av december 2019 sade en hyresvärd i Kungälv upp hyresavtalet med en 55-årig kvinna till upphörande den 31 mars 2020.
Skälet var att kvinnan enligt värden hade sitt boende ordnat på annat håll samt att hon under lång tid upplåtit lägenheten till annan utan tillstånd.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Inte folkbokförd
Vid Hyres- och arrendenämnden i Göteborg uppgav hyresvärden att kvinnan inte varit folkbokförd på lägenhetens adress utan att hon, sedan den 7 juli 2019, varit skriven på en annan adress, där även hennes make samt deras gemensamma dotter bodde. I stället var makarnas son skriven på den aktuella lägenhetens adress sedan i juni samma år.
Den 55-åriga kvinnan bestred detta och hävdade att hon bodde permanent i lägenheten tillsammans med sonen och att hon hade bott där hela tiden sedan hon flyttade in i juni.
Makarna hade köpte en bostadsrätt tillsammans år 2017. Några månader innan lägenheten hade byggts färdigt hade de emellertid fått problem med relationen – bland annat på grund av makens sjukdom – vilket lett henne och sonen till att i stället flytta till hyresrätten, medan maken och deras dotter bosatte sig i bostadsrätten.
Tror inte på förklaring
Hyresnämnden konstaterade emellertid att utgångspunkten ska vara att folkbokföringen korrekt visar var en person är bosatt. Nämnden noterade att kvinnan, hennes make och deras dotter folkbokförde sig i bostadsrätten när de fick tillträde till den och att 55-åringen ändrade folkbokföringen till hyresrättens adress först efter att hon mottagit rättelseanmaning.
Sammantaget tror inte hyresnämndens på kvinnans förklaring om att hyreslägenheten var hennes egentliga hem och bostad. Eftersom hon hade hyrt ut hyresrätten till sin son utan tillstånd och för självständigt brukande ansågs därmed att kvinnan saknade skyddsvärt behov av den.
Det var således inte oskäligt att hyresförhållandet upphörde.
Svea hovrätt instämmer i nämndens beslut och avslår kvinnans överklagande. Hon är därmed skyldig att flytta genast. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
