Genom att neka en transkvinna konsultation har en klinik – som utför bröstoperationer – nekat henne en prövning av hennes individuella förutsättningar att genomgå den önskade bröstoperationen.
Detta har utgjort en direkt diskriminering av kvinnans kön och könsöverskridande identitet, anser Diskrimineringsombudsmannen.
En transkvinna uppgav till Diskrimineringsombudsmannen, DO, att hon blivit utsatt för diskriminering som har samband med sexuell läggning, kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck, i kontakt med en klinik som utfört bland annat bröstoperationer.
Av kvinnans anmälan framgår bland annat att kliniken annonserat i början av 2018 om förmånliga priser för bröstoperationer. Enligt klinikens hemsida kunde de – förutom att sätta in nya bröstimplantat – även byta ut gamla implantat.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
”Ville inte genomföra operationen”
Anmälaren kontaktade därför kliniken för att boka en tid för att byta ut sina gamla implantat då hon fått en kapselbildning i ena bröstet. Under telefonsamtalet informerade anmälaren om att hon var en transkvinna. Kliniken hade då sagt att detta inte var något problem och efter att ha fyllt i en hälsodeklaration konstaterades att det inte förelåg några hinder för operationen.
Ett par dagar efter att hälsodeklaration fyllts i hade emellertid klinikens receptions ringt upp anmälaren och informerat om att deras kirurger inte ville genomföra operationen eftersom de saknade kunskap för att byta ut hennes implantat.
Kvinnan var övertygad om att det var hennes sexuella läggning eller könsidentitet som legat till grund för klinikens ställningstagande, särskilt då det inte framgått av annonsen att de inte utförde operationer på transkvinnor.
Relativt oreglerad
Frågan för DO är alltså om situationen faller under diskrimineringsförbudet i fråga om hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet diskrimineringsförbudet som gäller vid tillhandahållandet av tjänster.
Inledningsvis konstaterar DO att marknaden för estetisk kirurgi är relativt oreglerad i hälso- och sjukvårdslagstiftning, men att viss ledning kan hämtas i praxis från andra rättsområden.
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att medicinska åtgärder som utförs i syfte att diagnostisera, tillhandahålla vård för och bota sjukdomar eller hälsoproblem eller i syfte att skydda, upprätthålla eller återställa människors hälsa är att hänföra till begreppet sjukvård, men inte estetiska operationer och behandlingar som utförs med annat syfte (se HFD 2013 ref. 67).
DO anser bland annat därför att estetisk plastkirurgi – utifrån enskildas önskemål vid privata kliniker – utgör ’tjänst’ i diskrimineringslagens, DL, mening, medan till exempel rekonstruktiv kirurgi aktualiserar diskrimineringsförbudet för hälso- och sjukvård.
Hade tillgång
I ärendet är det ostridigt att kvinnans inbokade nybesök avbokades och att någon operation inte utfördes hos kliniken.
Enligt kliniken fanns det ingen läkare som ansåg sig vara kapabel att utföra en bröstoperation på en person som var född som man. Samtidigt har utredningen visat att kliniken haft tillgång till andra och mer erfarna läkare som vid ett senare tillfälle hade kunnat ta emot kvinnan för en konsultation.
Genom att ha avbokat mötet utan att erbjuda en annan tid för konsultation har kvinnan nekats en individuell bedömning av hennes förutsättningar för en operation. Detta har utgjort ett missgynnande i förhållande till anmälaren, bedömer DO. Såvitt avser den nekande situationen har kvinnan samtidigt befunnit sig en jämförbar situation med andra patienter som önskat genom en bröstoperation.
Finns samband
Kliniken har vidare uppgett att bolaget inte utför bröstoperationer på personer som är födda som män. DO bedömer därmed att det finns ett samband mellan anmälarens kön och beslutat att neka henne konsultation.
Sammanfattningsvis bedömer DO att kliniken – genom att neka kvinnan konsultation – har överträtt diskrimineringsförbudet i DL kap 2 § 12 punkten 1 på ett sätt som har samband med kön och könsöverskridande identitet eller uttryck. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
