Ett par hade behållit sin hyresrätt i Jönköping, trots att de köpt en bostadsrätt.
Anledningen, sa de, var att mannens snarkningar gjorde så att kvinnan inte kunde sova.
Snarkningar utgör dock inget skyddsvärt behov för att få behålla en hyresrätt som komplementsbostad, konstaterar hovrätten och fastställer nu hyresnämndens beslut att säga upp hyresavtalet.
Ett par hyrde sedan i december 2003 en trerumslägenhet i Jönköping av ett bostadsbolag.
Bolaget sade dock upp hyresavtalet för upphörande i december 2020 eftersom det visat sig att hyresgästerna bodde i en bostadsrätt på en annan adress och därför inte längre hade behov av hyresrätten.
Tvisten hänsköts till Hyres- och arrendenämnden i Jönköping. Hyresgästerna inkom varken med skriftligt yttrande eller närvarande vid sammanträdet.
Hyresnämnden konstaterade därför kort och gott att hyresgästerna inte anfört någon godtagbar förklaring till varför de var folkbokförda på en annan adress än för hyreslägenheten och antogs därför vara bosatta på folkbokföringsadressen.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Måste kunna sova
Bostadsbolagets upphörandeyrkande bifölls därför.
Vid Svea hovrätt förklarade hyresgästerna dock att de visserligen äger bostadsrätten, men att de varit stressade när de köpte den och att det i efterhand visat sig att den var alldeles för liten för dem.
På grund av mannens snarkningar hade de behållit hyresrätten för att kvinnan skulle kunna sova ordentligt om nätterna.
Hovrätten anser dock inte att mannens snarkningar utgör ett skyddsvärt behov av lägenheten. Det är därför inte oskäligt mot dem att hyresförhållandet upphör, skriver domstolen, och avslår överklagandet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
