Straffet skärps till två års fängelse för en 48-årig man som bitit av en relativt stor bit av sin hustrus näsa.
Även om det inte är visat hur omfattande ärrbildningen kommer att bli, har gärningen varit så pass hänsynslös att misshandeln ska bedömas som ’grov’.
Vid Södertälje tingsrätt var det utrett att en 48-årig man, den 2 september 2020, bitit av en bit av sin hustrus näsa. Detta skedde på balkongen till makarnas gemensamma bostad i Södertälje. Enligt kvinnan var upprinnelsen till händelsen att hon ville skiljas.
Mannen erkände gärningen men gjorde gällande att den i första hand skulle bedömas som misshandel och i andra hand som grov misshandel, i vart fall inte synnerligen grov misshandel.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Oklart om ärr
Enligt det åberopade rättsintyget kunde skadan komma att orsaka mindre eller större ärr, men till vilken grad gick inte att bedöma då målsäganden ännu inte varit färdigbehandlad vid tidpunkten då intyget upprättades. Även om mycket talade för att kvinnan skulle få viss ärrbildning på näsan, var det därför inte styrkt i vilken utsträckning dessa skulle bli bestående.
Tingsrätten konstaterade dock att 48-åringen agerat hänsynslöst mot kvinnan. Angreppet hade varit oprovocerat, skett i det gemensamma hemmet och kommit mycket plötsligt för kvinnan. På grund av sin fysiska underlägsenhet och då mannen i den aktuella situationen legat på kvinnan på balkonggolvet, har hon haft begränsade möjligheter att värja sig.
Det var samtidigt visat att en rätt stor del av hennes näsa, cirka tre kvadratcentimeter, lossnat genom bettet.
Särskild hänsynslöshet
Sammantaget ansåg domstolen att 48-åringen visat sådan särskild hänsynslöshet att misshandeln var att bedöma som ’grov’. Påföljden bestämdes till minimumstraffet för grov misshandel till ett och ett halvt års fängelse.
Svea hovrätt instämmer i underinstansens bedömning beträffande skuldfrågan.
Vad gäller rubriceringen framgår det av det kompletterande rättsintyget från 13 november 2020 att det finns en risk för bestående men i form av avvikande utseende på näsan. Men då kvinnan fortfarande inte är färdigbehandlad ”går det inte att veta hur slutresultatet ser”.
Enligt hovrätten föreligger det inte några omständigheter som medför att gärningen ska betraktas som ’synnerligen grov’. Det är inte visat att 48-åringen planerat näsbettet, eller att han planerat att angripa kvinna på något annat allvarligt sätt.
Höjer straffet
Sammantaget delar dock hovrätten tingsrättens uppfattning att misshandeln ska bedömas som ’grov’. Till skillnad från tingsrätten anser domstolen dock att straffvärdet uppgår till strax under två och ett halvt års fängelse. Med beaktande av att mannen med största sannolikhet kommer att förlora sin anställning motsvarar straffmätningsvärdet dock två års fängelse.
Påföljden ändras i enlighet med detta. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
