Rattfylleri stoppar inte tillstånd för vapen – polisen får bakläxa

Polisen tolkar en kammarrättsdom på det sättet att det måste gå fyra år från en rattfylleridom tills vapentillstånd kan meddelas.
Kammarrätten anser att det är en felaktig tolkning varför polisen saknade skäl att avslå ansökan på den grunden.

Polismyndigheten avslog ansökan från en 60-årig man om tillstånd att inneha skjutvapen för jakt. Polismyndigheten stödde sig på en dom från Kammarrätten i Göteborg från 2015. Enligt Polisen ska avgörandet tolkas så att den som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri inte bör meddelas tillstånd förrän minst fyra år förflutit sedan brottet begicks.

Med anledning av att 60-åringen inte uppfyllde detta kriterium avslog Polismyndigheten ansökan. Polismyndigheten berörde också att mannen dömts för bokföringsbrott vid fem tillfällen.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova

Leila Nedaei Jurist och konsult

Nedsatt beslutsförmåga – en rättslig gråzon i vården Patientens samtycke är en grundläggande rättslig utgångspunkt för hälso- och sjukvård. Men vad gäller när en vuxen patient inte själv kan ta ställning till den vård som behövs? När får vård ändå ges, vilken betydelse har patientens tidigare uttryckta vilja och kan närstående eller ställföreträdare träda in i patientens ställe? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei analyserar rättsläget och den gråzon som uppstår när vårdbehovet kvarstår men patienten på grund av nedsatt beslutsförmåga inte själv kan lämna ett giltigt samtycke.

Ingår i Dagens Juridik Pro

Lås upp analysen

Avslogs

Förvaltningsrätten i Falun fann  vid en sammantagen bedömning att utredningen inte visar att den sökande ”kan betraktas som en sådan pålitlig, omdömesgill och laglydig person att det skäligen kan antas att vapnen inte kommer att missbrukas”. Överklagandet skulle följaktligen avslås.

Kammarrätten i Sundsvall noterar att rattfylleribrottet skedde den 23 oktober 2015. Redan vid tidpunkten för Polismyndighetens beslut hade det därmed gått tre år och tio månader sedan rattfylleribrottet begicks. Och mannen har uppgett att bokföringsbrottet bestod i att han hade lämnat in årsredovisningarna för sent. Han har dessutom genomgått provtagningar och lämnat in provresultat till Polismyndigheten för att verifiera sin nykterhet.

Individuell bedömning

Det är, konstaterar kammarrätten, en individuell bedömning av sökandens lämplighet att inneha vapen som ska göras i varje enskilt fall. Polismyndigheten har nämnt domen angående bokföringsbrott men det är oklart om den har vägts in i bedömningen. De provresultat som getts in verkar inte ha beaktats. Istället tycks det avgörande för Polismyndighetens beslut ha varit att det ännu inte gått fyra år sedan rattfylleribrottet begicks.

Den dom från Kammarrätten i Göteborg som Polismyndigheten hänvisar till kan, enligt kammarrätten, inte läggas till grund för slutsatsen att den som dömts för grovt rattfylleribrott aldrig bör meddelas vapentillstånd förrän fyra år förflutit från brottstillfället.

Upphäver beslut

Polismyndigheten har därmed inte haft fog för att avslå 60-åringens ansökan om vapentillstånd på den grund som anförts. Den individuella prövningen av hans lämplighet att inneha vapen bör göras av Polismyndigheten som första instans. Förvaltningsrättens dom ska därför ändras och Polismyndighetens beslut upphävas. Målet ska visas åter till Polismyndigheten för ny prövning. (Blendow Lexnova)

Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här