En handläggare på Arbetsförmedlingen bör i sin yrkesroll ha viss mental beredskap att mötas av missnöje från missnöjda klienter.
Det anser hovrätten som dock dömer ut skadestånd till en handläggare på grund av den stora mängd kränkande e-postmeddelanden som hon fick ta emot.
En 54-årig kvinna åtalades för ofredande. Åklagaren åberopade bland annat 69 e-postmeddelanden som kvinnan skickat till en handläggare på Arbetsförmedlingen.
54-åringen skickade också bilder på sig själv där hon skadade sig. I vissa meddelanden där hon jämförde handläggaren med terrorsekten IS så bifogades länkar till material på internet där IS halshugger människor.
Den tilltalade uppgav att hon står för varje mail hon har skickat. Hon upplever att handläggaren vill döda henne och andra som är i hennes situation; arbetslösa, funktionsnedsatta människor.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Styrkt åtal
Både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt ansåg att åtalet var styrkt. Tingsrätten skrev: ”Innehållet i de e-postmeddelanden som [den tilltalade] skickat har varit kränkande och detta i förening med det stora antalet meddelanden, som dessutom spritts till ett stort antal mottagare, har inneburit ett sådant hänsynslöst beteende som faller inom tillämpningsområdet för ofredande”.
När det gäller skadestånd för kränkning dömde tingsrätten ut 5 000 kronor till handläggaren då ofredandet inneburit ”en allvarlig kränkning av [handläggarens] integritet”.
En rådman var skiljaktig i fråga om skadeståndet. ”[Handläggaren] är vidare tjänsteman och bör såsom sådan ha en större beredskap att mötas av missnöje från de klienter som av en eller annan orsak är missnöjd med Arbetsförmedlingen. Att dessa e-postmeddelanden inneburit att [handläggaren] har tvingats att läsa dessa för att undersöka om de fordrar något svar, något som faller inom ramen för hennes tjänst, innebär inte i sig att hon utsatts för en sådan allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att hon har rätt till ersättning” skrev han.
Beredd att mötas av missnöje
Svea hovrätt delar dock tingsrättsmajoritetens bedömning i skadeståndsfrågan men anser ändå att en handläggaren på Arbetsförmedlingen får ha en viss toleransnivå mot tuffa mail. ”[Handläggaren] bör i sin yrkesroll ha viss mental beredskap att mötas av missnöje från de klienter som inte är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av deras ärenden”.
Hovrätten anser dock att innehållet i och omfattningen av de e-postmeddelanden som den tilltalade har skickat till handläggaren ”går klart utöver vad [handläggaren] ska kunna förutsättas hantera inom ramen för sin tjänsteutövning”.
Hovrätten delar därför tingsrättens bedömning att den tilltalade genom brott har utsatt handläggaren för en sådan allvarlig kränkning som ska ersättas genom skadestånd. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
