En fällande insiderbrottsdom överklagas till Svea hovrätt. Överåklagare Katarina Tidén har tagit över EBM-målet och överklagar då hon anser att ett rättegångsfel kan ha begåtts.
Stockholms tingsrätt dömde i september två bröder för grovt insiderbrott. Nu yrkar Överåklagaren Katarina Tidén att Svea hovrätt ska pröva frågan om grovt rättegångsfel och undanröjande av tingsrättens dom och återförvisning av målet till tingsrätten.
Överåklagaren hänvisar till den bevisning som EBM:s chefsåklagare Thomas Langroth använt sig av, det vill säga den kommunikation som skett bröderna emellan som kan omfattas av det användarförbud som följer av reglerna om beslagsförbud. Bevisning i form av kommunikation mellan närstående får nämligen inte användas som bevis i en rättegång – om inte ett medgivande från de åtalade har getts.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Sms-konversationer
Överåklagaren Katarina Tidén hänvisar till att åklagaren har i bevisuppgiften i stämningsansökan angivit att sms/chat mellan brödernas mobiler styrker att den äldsta brodern, som tidigare var anställd på börsbolaget, har haft insiderinformation om en stor affär och att han har tipsat/förmått/föranlett den yngre brodern att handla aktier i bolaget.
Vid tingsrätten åberopade åklagaren bland annat sms-konversationer mellan dem som bevisning till styrkande av åtalet. Meddelandena hade åtkommits genom beslag av en telefon och en dator från dem.
Enligt Överåklagaren synes det inte ha förelegat något uttryckligt medgivande från de tilltalande att använda informationen. Det framgår inte heller av tingsrättens dom eller av förundersöknings- protokollet att något sådant medgivande lämnats, uppger Katarina Tidén i överklagandeskriften.
Brödernas överklaganden
I överklaganden från de båda bröderna bekräftas detta. Försvararna lyfter i överklagandena upp det faktum att den sms-konversation som föreligger mellan bröderna är att betrakta som skriftlig handling och att bröderna ska betraktas som närstående. Båda bröderna uppger att de inte har godtagit beslaget.
”Bevisningen beträffande sms-konversationerna har således anskaffats på ett otillåtet sätt. Trots detta har den åberopats av åklagaren som bevisning i målet”, skriver advokat Linn Augustson, vid Advokatbyrå Gilborne AB som är försvarare till den äldre brodern.
Även den yngre brodern skriver i ett överklagande, via sin försvarare advokat jonas Nillson från Foten Advokatfirma, att han inte medgivit att sms-kommunikationen fick användas.
”Xxx Xxx (den yngre brodern reds. anm.) sätter nu ifråga huruvida sms-kommunikationen ägt ingå i förundersökningen över huvud taget. Men Xxx Xxx (den yngre brodern reds. anm.) menar framförallt i vart fall att denna kommunikation inte skulle ha presenterats för tingsrätten eller ha fått åberopas som bevisning mot honom vid prövningen av åtalet. Under alla omständigheter borde närståendebevisningen ha uppmärksammats för tingsrätten med besked om hur den hade anskaffats för att bevisvärderats mot denna bakgrund”, skriver försvaret och menar att denna kommunikation har haft en avgörande betydelse vid tingsrättens bevisvärdering.
Rättvis rättegång
Överåklagaren uppger att hon varit i kontakt med försvararna i målet den 12 oktober 2020 och att deras uppfattning är just att beslags- eller användarförbudet enligt deras uppfattning inte diskuterats i målet.
”Av domen framgår inte om frågan om rätten att använda bevisning i form av information mellan närstående prövats”, skriver överåklagaren.
Vidare skriver Överåklagaren att beslagsförbudet innebär inte något bevisförbud, men beslagsförbudet kan påverka bevisvärderingen av de ifrågavarande meddelandena. En prövning av bevisningen
innebär att domstolen bör få kännedom om hur bevisningen har tillkommit.
”Kravet på en rättvis rättegång innebär även att den tilltalade måste ha möjligheter att försvara sig mot de anklagelser som riktas mot honom och därmed få möjlighet att lämna synpunkter på bevisningens värde och hållbarhet samt presentera motbevisning. Såväl den tilltalades rättigheter som domstolens möjligheter att göra en rättvisande bedömning förutsätter därför att åklagaren klargör hur bevisningen har skaffats fram”, skriver Katarina Tidén.
Vidare menar hon att detta kan ha påverkat möjligheterna för tingsrätten att göra en rättvisande bedömning av bevisningen. Katarina Tidén uppger även att det finns skäl för hovrätten att pröva om bristen innebär en sådan kränkning av rätten till en rättvis rättegång att tingsrättens dom bör undanröjas på grund av rättegångsfel.
”Den betydelse som bevisningen haft i målet är avgörande för om det kan ha varit fråga om ett grovt rättegångsfel. Tingsrätten har inte enbart gjort sin bedömning på de meddelanden som eventuellt omfattas av beslags- eller användarförbud, men de har haft mycket stor betydelse för utgången i målet”, skriver Katarina Tidén.
Hon menar att hovrätten bör undanröja tingsrättens dom och återförvisa målet för att tillgodose de tilltalades rätt till en rättvis rättegång.
