Tingsrätten ansåg att en utmätning av tillgångar värda 500 miljoner US-dollar kunde utmätas hos Kazakstans nationalbank för en obetald fordran mot landet, eftersom det inte rörde sig om kvalificerad egendom.
Hovrätten anser däremot att egendomen på grund av sin natur omfattas av statsimmuniteten.
En tvist uppstod mellan ett antal investerare och staten Kazakstan, och genom skiljedom förpliktades Kazakstan att betala knappt 500 miljoner amerikanska dollar till investerarna. Staten vägrade dock betala och investerarna ansökte därför om utmätning för deras fordringar.
Hur vaga får återkallelseförbehåll vara?
Gynnande förvaltningsbeslut kan återkallas bland annat om tvingande säkerhetsskäl föreligger, om de fattats på grund av vilseledande från den enskildes sida – eller om det framgår av beslutet eller av lag. Carl Lebeck tittar närmare på de rättsliga krav beträffande precision som ställs vad gäller utformningen av återkallelseförbehåll i beslut genom nedslag i den sparsamma rättspraxis som finns – med utgångspunkt i frågor gällande rättssäkerhet, legalitet och negativ rättskraft.
”Omfattas av statsimmunitet”
Kronofogdemyndigheten beslutade om utmätning i egendom som fanns på en svensk bank. Kazakstan och landets centralbank överklagade beslutet till Nacka tingsrätt och invände bland annat att egendomen omfattas av statsimmunitet.
Klagandena hänvisade till artikel 21.1. (c) i Förenta Nationernas konvention om immunitet för stater och deras egendom, enligt vilken egendom som tillhör centralbanken i ett land inte ska anses utgöra sådan egendom som staten uteslutande använder i annat än icke-kommersiella syften.
För att avgöra hus bestämmelsen ska tolkas tog rätten upp praxis från Högsta domstolen. Där har konventionen ansetts ge uttryck för principen att verkställighet kan ske åtminstone i viss egendom som tillhör staten, om det rör sig om egendom som används i annat än icke-statliga kommersiella ändamål.
Tingsrätten: Omfattas inte
Utifrån detta drog tingsrätten slutsatsen att det förutsätts för immunitet, inte endast att egendomen används eller är avsedd att används för icke-kommersiella ändamål, utan att ändamålet med innehavet av egendomen är av ett kvalificerat slag. I det här fallet rörde det sig inte om sådan egendom, och bland annat av den anledningen omfattades den inte av immunitet mot verkställighetsåtgärder.
Avgörandet överklagades till Svea hovrätt, som inte instämmer med underinstansens tolkning av konventionen. Rätten konstaterar först att den tillhör nationalbanken på det sätt som avses i artikel 21.1. (c) i konventionen. Frågan är därför om det ska ske en så kallad kategorisk eller en funktionell tillämpning av bestämmelsen. En kategorisk tillämpning innebär att egendomen omfattas av immunitet redan på grund av egendomens natur, medan en funktionell tillämpning är beroende av om nationalbanken har rätt att vidta, och med egendomen faktiskt vidtar, åtgärder i Kazakstans myndighetsutövning.
Tillämpas kategoriskt
Hovrätten anser att bestämmelsens ordalydelse klart talar för att den ska tillämpas kategoriskt. Även kommentaren till det slutliga utkastet till bestämmelsen tyder på detta. Det framår att syftet med bestämmelsen var att förse vissa kategorier av egendom med ett särskilt skydd. Dessutom behandlades frågan om centralbanksegendom skulle omfattas immunitet på grund av dess beskaffenhet eller inte, flera gånger under förarbetena utan att det ledde till någon ändring av den föreslagna konventionstexten.
Enligt rätten finns det däremot visst stöd för en funktionell tillämpning av bestämmelsen, bland annat i den folkrättsliga doktrinen. Där finns uppfattningen att centralbanks egendom inte omfattas av immunitet, exempelvis när banken bedriver kommersiell verksamhet.
Omfattas av immunitet
Sammantaget anser ändå rätten att det mesta starkt talar för att bestämmelsen ska tillämpas kategoriskt, vilket innebär att egendomen omfattas av immunitet redan på grund av dess beskaffenhet.
Rätten bedömer inte heller att Kazakstan genom rättighetsmissbruk förlorat rätten att åberopa immunitet. Detta då genombrott av immunitet enbart kan ske i den utsträckning som följer av konventionens bestämmelser, och där nämns inte rättighetsmissbruk som en grund att förvägra en stat rätten att åberopa immunitet. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
