Svea hovrätt har gjort en utförlig genomgång av vad som gäller vid flygförseningar.
Att slippa betala ersättning till passagerarna på grund av undantaget för extraordinära omständigheter är mycket begränsat vid motorfel som är nära kopplade till ett flygplans mycket komplexa funktion.
Det åligger nämligen flygbolag att säkerställa att deras flygplan underhålls och fungerar väl.
Det är inte vanligt att hovrätten beviljar prövningstillstånd i mål om flygförseningar. De aktuella passagerarna i sammanlagt sex olika mål som nu avgjorts samtidigt med samma motivering i huvudfrågan om extraordinära omständigheter köpte olika flygresor. I ett fall som vi väljer att redovisa gällde det en flygresa som skulle anordnas av Nova Airlines AB den 12 juni 2018 från Burgas Airport till Oslo Gardermoen Airport.
Tre timmar efter tabell
Flyget blev försenat vilket fick till följd att passagerarna anlände till den slutliga destinationsorten mer än tre timmar efter den tidtabellsenliga ankomsttiden än om flygningen ägt rum enligt tidtabell. Passagerarna har därefter väckt talan vid Stockholms tingsrätt och begärt 400 euro vardera enligt flygpassagerarförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91.
Novair har motsatt sig anspråket och gjort gällande att förseningen orsakades av extraordinära omständigheter som flygbolaget inte kunnat undvika även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Novair hävdade att det i samtliga fall uppstått ett tekniskt felet som orsakades av ett fabrikationsfel och inte av bristande underhåll, vilket inte har ifrågasatts av passagerarna.
Den fråga tingsrätten har att pröva är om det tekniska felet utgör en sådan extraordinär omständighet som avses i artikel 5.3 i den nämnda förordningen.
”Extraordinära omständigheter”
Flygpassagerarförordningen ger flygpassagerare vissa rättigheter vid bland annat inställda och försenade flygningar. Om en flygning ställs in har passagerarna rätt till ersättning med ett fast belopp som bestäms av flygningens längd. Rätten till ersättning bortfaller dock, om det lufttrafikföretag som utför flygningen kan visa att den inställda flygningen berodde på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.
Stockholms tingsrätt noterade att EU-domstolen konstaterat att, med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka flygtransporter utförs och flygplanens tekniskt avancerade karaktär, är vanligt att flygbolag konfronteras med olika tekniska problem som uppstår vid driften av flygplan. Det får därför anses ingå i flygbolagens normala verksamhet att lösa de tekniska problem som upptäcks vid underhåll av flygplanen.
Inom ramen
Av EU-domstolens rättspraxis framgår att tekniska fel som orsakas av fabrikationsfel som utgångspunkt inte utgör sådana extraordinära omständigheter som avses i förordningen. Avgörande för bedömningen är, enligt tingsrätten, huruvida det tekniska felet och den därigenom uppkomna förseningen kan anses ingå i lufttrafikföretagets normala verksamhet samt om förebyggandet eller reparationen av felet faller inom ramen för lufttrafikföretagets faktiska kontroll.
Tingsrätten konstaterade i detta fall att det tekniska felet har uppkommit som en oförutsedd händelse för Novair och kan därmed anses utgöra ett dolt fabrikationsfel som påverkat flygsäkerheten. I enlighet med EUdomstolens rättspraxis ingår dock denna typ av oförutsedda händelser inom ramen för Novairs normala verksamhet eftersom bolaget bedriver lufttrafikverksamhet där det ofta uppkommer liknande oförutsedda tekniska problem. Novair är i egenskap av lufttrafikföretag även ansvarigt för att säkerställa att de flygplan som används i verksamheten underhålls och fungerar väl. Förebyggandet och reparationen av det aktuella felet får därmed anses falla inom Novairs faktiska kontroll.
Därmed vann passagerarna målet i tingsrätten och fick sin ersättning.
Inte definierat
Det blir nu samma utgång i Svea hovrätt som utförligt beskriver vad som utgör extraordninära omständighetet. Hovrätten konstaterar att det inte är definierat i förordningen vad som utgör en extraordinär omständighet. Däremot har EU-domstolen i flera avgöranden tagit ställning till frågan.
EU-domstolen har slagit fast att fastställandet av uttryckets betydelse ska ske i enlighet med dess normala betydelse i vanligt språkbruk, med beaktande av det sammanhang i vilket det används och det mål som eftersträvas genom det regelverk i vilket det ingår.
När ett uttryck som detta återfinns i en bestämmelse som utgör ett undantag från en princip, eller närmare bestämt från gemenskapsbestämmelser som syftar till att skydda konsumenterna, ska det dessutom förstås på ett sådant sätt att nämnda bestämmelse kan tolkas restriktivt. (Se Wallentin-Hermann, C-549/07, EU:C:2008:771, p. 17, med hänvisningar.)
EU-domstolen har vidare slagit fast att det är vanligt att lufttrafikföretagen i sin verksamhet konfronteras med olika tekniska problem som oundvikligen uppstår vid driften av flygplan. Det måste enligt domstolen anses ingå i ett lufttrafikföretags normala verksamhet att lösa ett tekniskt problem som har uppstått på grund av bristande underhåll av ett flygplan. Tekniska problem som upptäcks vid underhåll av flygplanen eller som beror på brister i detta underhåll kan alltså inte i sig anses utgöra sådana extraordinära omständigheter som avses i artikel 5.3 i flygpassagerarforordningen. (Se Wallentin-Hermann, p. 24 och 25.)
Dolda fel
Mot detta har dock EU-domstolen anfört att det inte kan uteslutas att tekniska problem kan utgöra sådana extraordinära omständigheter, såvida de uppkommit till följd av händelser som faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och ligger utanför dess faktiska kontroll. Så kan enligt domstolen exempelvis vara fallet om tillverkaren av de flygplan som ingår i det berörda lufttrafikföretagets flotta, eller en behörig myndighet, tillkännager att dessa flygplan, som redan är i drift, är behäftade med ett dolt fabrikationsfel som påverkar flygsäkerheten.
Vad som avses med ”dolt fabrikationsfel” har dock inte närmare preciserats i avgörandena. Klart får emellertid anses vara att inte varje fel hänförligt till tillverkningen (t. ex. konstruktion, montering och materialval) kan läggas till grund för slutsatsen att det är fråga om en extraordinär omständighet. Med att felet ska ha varit dolt bör förstås att det inte varit omedelbart iakttagbart eller, med hänsyn till vad EU-domstolen anfört om fel som upptäcks vid underhåll av flygplan, inte heller möjligt att upptäcka vid normalt underhåll.
Den slutsats som kan dras av EU-domstolens praxis är att tekniska fel mycket sällan kan betecknas som extraordinära.
Enligt Novair berodde förseningen på att flygplanet blev belagt med flygförbud eftersom motorn utsattes för ett tekniskt fel i samband med en tidigare flygning. Under den flygningen tappade motorn tillfälligt dragkraft på grund av störningar i luftflödet genom motorn.
Går inte att dra slutsatser
Novair har gjort gällande att det tekniska felet föranleddes av ett dolt fabrikationsfel som inte berott på bristande underhåll eller slitage. Passagerarna har Novair har i detta hänseende hänvisat till bl.a. två utlåtanden utfärdade av motortillverkaren CFM. Bolaget har gjort gällande att dessa ger uttryck för att det varit fråga om ett dolt fabrikationsfel. vitsordat att det tekniska felet utgjort ett fabrikationsfel men bestritt att det varit dolt.
Av det ena utlåtandet anser hovrätten att det är allmänt formulerat och att det inte går att dra några slutsatser av det.
Utlåtandet nummer två tyder snarare på att det har skett ett onormalt tidigt slitage och att motorn därigenom gått sönder i förtid. Motorfel av det aktuella slaget är nära kopplade till ett flygplans mycket komplexa funktion. Utrymmet för att bedöma sådana tekniska fel som extraordinära omständigheter är, menar Svea hovrätt, mycket begränsat. Det åligger nämligen flygbolag att säkerställa att de flygplan som företaget använder i sin verksamhet underhålls och fungerar väl. Förebyggandet av sådana motorfel eller reparationen som motorfelet förorsakat, inklusive ersättningen av en del som gått sönder i förtid, ligger inte utanför det berörda flygbolagets faktiska kontroll. (Jfr van der Lans, p. 41-43.)
Ersättningsskyldiga
Mot bakgrund av detta och då utlåtandena inte innehåller mer specifika uppgifter om det aktuella felet anser hovrätten att Novair inte har styrkt att flygplanet varit behäftat med ett dolt fabrikationsfel som utgjort en extraordinär omständighet. Inte heller de övriga handlingar som Novair har åberopat ger stöd för detta. Vid denna bedömning saknas skäl för hovrätten att pröva frågan om Novair vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att det tekniska fel som flygplanet drabbades av medförde att flygningen försenades.
Novair är därmed skyldigt att betala ersättning till passagerarna för den försening som de drabbats av. De yrkade beloppen är inte tvistiga. Tingsrättens dom ska därför inte ändras. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
