En jägare som misstänks för grovt jaktbrott sedan han synts i ett område där en varg sköts får behålla tillståndet att ha vapen.
Kammarrätten pekar på att misstankarna inte räckt för häktning och att bevisläget inte är tillräckligt för att det ska anses sannolikt att tillståndet kommer att återkallas vid en slutlig prövning.
Polismyndigheten beslutade att den 28-årige mannens skjutvapen med tillhörande ammunition samt tillståndsbevis skulle omhändertas. Som skäl för beslutet angavs att han var misstänkt för jaktbrott, grovt brott och polisen med hänsyn till ärendets beskaffenhet bedömde att det fanns en risk att vapnen skulle kunna komma att missbrukas. Mannen misstänks för inblandning i jakt som slutade med en varg dödades.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Inte sannolika skäl
Mannen framhöll att i samband med en häktningsförhandling i september 2019 beslutade Mora tingsrätt att avslå åklagarens häktningsyrkande med motiveringen att det inte förelåg sannolika skäl för misstanken om grovt jaktbrott. Det kan därför inte heller av den anledningen finnas risk för missbruk av vapnen eller anses sannolikt att tillståndet kommer återkallas.
Förvaltningsrätten i Falun menade att brottsmisstanken mot 28-åringen ger tillräckligt stöd för att det finns risk för missbruk av mannens vapen, detta oaktat vilka vapen som är föremål för utredning om brott. Misstankegraden avseende brottet förändrar inte denna bedömning. Särskilda omständigheter som talar emot ett omhändertagande har inte kommit fram. Det var därför motiverat att låta omhändertagandet bestå. Överklagandet avslogs.
Knapphändig utredning
Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att när en domstol överprövar ett beslut att omhänderta ett vapen enligt vapenlagen ska normalt situationen och utredningen som den var vid tidpunkten för Polismyndighetens ursprungliga beslut utgöra grund för prövningen. Det går dock inte att bortse från vad som hänt efter beslutet om omhändertagande. När, som i detta mål, utredningen drar ut på tiden bör även omständigheter som inträffat efter omhändertagandet beaktas.
Utredningen i målet är enligt kammarrättens mening förhållandevis knapphändig i fråga om vilka omständigheter som ligger till grund för misstanken. Polismyndigheten har inte bestritt 28-åringens uppgift att Mora tingsrätt den 20 september 2019 har avslagit åklagarens yrkande om häktning på den grunden att mannen inte kunde anses vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det har inte framkommit att misstankarna har stärkts under den hittillsvarande förundersökningen.
Upphäver polisens beslut
Kammarrätten bedömer sammantaget att den utredning som har presenterats inte har sådan styrka att det kan bedömas som sannolikt att 28-åringens tillstånd att inneha vapen kommer att återkallas vid en slutlig prövning.
Detta medför att förvaltningsrättens dom ska ändras och Polismyndighetens beslut upphävas. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
