En vvs-montör provocerades att säga upp sig efter en konflikt med bolagets ställföreträdare.
Bolaget agerade i strid med god sed genom att förneka konflikten, framföra allvarliga anklagelser mot honom under hans sjukskrivning och avskedade honom utan att han kunde bemöta anklagelserna.
Arbetsdomstolen beskriver händelseförloppet i vvs-företaget i Järfälla så här: i Bolaget är ett familjeföretag som varit verksamt i drygt 30 år och har cirka 20 anställda. Den ställföreträdare som kom i konflikt med montören har varit delägare sedan starten och leder numera verksamheten på egen hand. Montören anställdes 2005.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Omväxlande
Ställföreträdaren och vvs-montören har beskrivit att relationen dem emellan har varit omväxlande god och mindre god. Av förhören har bland annat framkommit att under 2013 förekom en konflikt på arbetsplatsen mellan montören och en annan arbetstagare. Ställföreträdaren ansåg att montören inte bidrog till att lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Hon har upplevt att montören ibland har ett trevligt sätt, men också kan vara krävande och hotfull.
Montören har å sin sida beskrivit att ställföreträdaren har tillrättavisat och skuldbelagt honom för misstag i hans arbete.
Det händelseförlopp som ledde till att montören slutade sin anställning tog sin början under sommaren 2017. Ställföreträdaren var sjukskriven en tid och en ersättare skötte arbetsledningen. Denne ville att montören skulle delta i arbetet med ett större projekt på en skola. Montören kom inte att göra detta. Arbetsledaren har berättat att han instruerade montören att en viss dag börja arbeta med projektet, men att denne inte infann sig på skolan utan i stället valde att utföra andra arbeten.
Olika uppfattning
Montören har däremot berättat att arbetsledaren frågade om han kunde arbeta på skolan och att han svarade att det kom med väldigt kort varsel och att han måste få tid att sätta sig in i projektet. Därefter fortsatte han med sitt vanliga arbete, medan arbetsledaren skulle ta upp saken med ställföreträdaren.
När hon i början av juli återkom efter sjukskrivningen ville hon tala med montören om det inträffade. Hon ringde och bad honom komma in till kontoret, men ville inte säga vad saken gällde eftersom de då skulle börja bråka i telefon. De kom överens om att montören skulle kontakta facket om detta och återkomma med tid för ett möte.
Skakade hand
Montören har uppgett att han några veckor efter telefonsamtalet, strax före semestern, gick in till ställföreträdaren på hennes kontor och frågade om de kunde lägga ”det här” bakom sig, att de därefter skakade hand och att han uppfattade att den fråga som ställföreträdaren hade velat tala med honom om därmed var utagerad. Enligt ställföreträdaren har inget sådant hänt.
Under montörens semester skickade sedan ställföreträdaren en varning till hans hemadress. I skrivelsen anklagades han för arbetsvägran, misskötsel av arbetstiderna, uppförande som lett till att bolaget förlorat en kund samt personliga påhopp på ställföreträdaren och annan personal.
Sedan förbundet påkallat förhandling med bolaget hölls en sådan den 12 mars 2018. Bolaget framförde enligt protokollet bland annat att det genom egen utredning hade kommit fram till att det inte fanns någon konflikt, att det inte var skyldigt att dessutom låta företagshälsovården göra en utredning, att montören verkade ha fått ett nytt arbete, att påståendena om kränkning av honom var uppenbart ogrundade och syftade till att provocera fram ett avgångsvederlag samt att det i själva verket var så att montören mobbade ställföreträdaren.¨
Varslades
Dagen efter förhandlingen, den 13 mars, sjukanmälde sig montören och återkom därefter inte till arbetet. Den 19 mars skickade ställföreträdaren en skrivelse till honom
Bolaget varslade mannen om avskedande genom en underrättelse daterad den 20 mars 2018 via mejl med krav på skriftligt svar senast vid arbetsdagens slut den 22 mars.
Därefter lämnade montören in en skrivelse innebörden att han lämnar anställningen.
Mannen hävdar att han provocerats att säga upp sig. Frågan är då om bolaget i strid med god sed på arbetsmarknaden förmått honom att avsluta anställningen.
Mot bättre vetande
Sammantaget drar Arbetsdomstolen följande slutsats. Bolaget har vid förhandlingen den 12 mars 2018, närmast mot bättre vetande, förnekat att det fanns en konflikt mellan ställföreträdaren och montören. Kort tid därefter har bolaget skriftligen framfört allvarliga anklagelser mot honom. Detta skedde under tiden han var sjukskriven, vilket bolaget måste ha förstått berodde på psykisk ohälsa med anledning av konflikten. Anklagelserna var formulerade på ett sätt som gjorde dem svåra att bemöta och montören har fått påtagligt kort tid på sig att bemöta dem, särskilt med tanke på att han var sjukskriven. Bolaget har dessutom försvårat för honom att få ta del av den information som han behövt för att bemöta påståendena. I direkt anslutning till att han förklarat att han inte kunde bemöta påståendena har bolaget varslat honom om avskedande, trots att det inte ens fanns saklig grund för uppsägning.
Mot bakgrund av detta finner Arbetsdomstolen att bolaget har föranlett mannen att avsluta sin anställning och att bolaget har handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden. Bolaget måste ha insett att det genom sitt handlande framkallat en svår situation för montören och därmed en risk för att han skulle lämna sin anställning. Hans uppsägning ska därför jämställas med en uppsägning från bolagets sida.
Frågan är då om det har funnits saklig grund för att skilja honom från anställningen vilket arbetsgivaren. Det anser inte AD.
Skadestånd
När det gäller det allmänna skadeståndets storlek beaktar Arbetsdomstolen att den uppkomna situationen har sin bakgrund i den svåra konflikt som uppkommit mellan montören och ställföreträdaren, samt att montören genom sitt agerande påtagligt har bidragit till händelseförloppet. Det allmänna skadeståndet ska därför sättas lägre än som normalt är fallet vid uppsägning utan saklig grund. Montören ska därför ha 30 000 kronor i skadestånd. (Blendow Lexnova)
Gratis nyhetsbrev om rättsfall , juridik och näringsliv från Dagens Juridik – klicka här
