Skip to content

"Olaga integritetsintrång vid hämndporr - och synen på brottsoffer"

KOMMENTAR - av Ängla Eklund och Mårten Schultz, ordförande Institutet för Juridik och Internet 

Synen på brottsoffer är en omdiskuterad sak, i juridiken och i den allmänna debatten. Vem ska betraktas som brottsoffer vid olika typer brott och hur allvarligt ska brottet anses vara ur brottsoffersynvinkel?

Ett område där denna tematik fått särskild relevans under senare tid är brott som riktas mot integriteten och den sexuella integriteten.

Den 1 januari 2018 fick vi ett nytt brott: olaga integritetsintrång. Brottet är, liksom det omdiskuterade förtalsbrottet, ett så kallat spridningsbrott. Det innebär att olaga integritetsintrång reglerar vad man får sprida för information om andra människor.

Den nya bestämmelsen medförde en viktig förändring i relation till förtalsbestämmelsen. Ett exempel är fallet med den så kallade Facebook-våldtäkten där en man dömdes för grovt förtal för att ha livestreamat ett sexuellt övergrepp. Domen är problematisk - och det handlar om samhällets bild av ett brottsoffer.

Redan år 1992 kom den första domen rörande så kallad hämndporr från Högsta domstolen. 1992 års dom belyser den juridiska problematiken med hur regleringen kring spridande av uppgifter om sexuallivet, särskilt bilder och filmer på sexuella situationer som sprids mot den avbildades vilja.

En förutsättning för att något ska utgöra förtal är att det sprids en uppgift som får omgivningen att betrakta personen som utsätts för spridningen på ett sämre sätt än innan, den utpekande ska utsättas för missaktning.

Här finns det anledning att påminna om att förtalsbestämmelsen kommer från 1962 och har för avsikt att skydda personers ära och heder.

Vid hämndporr så består den relevanta informationen av att två (eller flera) personer har haft sex, det har spelats in och det har sen spridits. För att tillämpa regeln om förtal i detta fall krävs att man anser att detta leder till omgivningens missaktning. Det blir därför nödvändigt att bedöma vad allmänheten syn på inspelat sex eller information om sexuella relationer mellan två personer egentligen är.

I sak utgör uppgiften som sprids vid hämndporr att två (eller flera) personer har haft sex. Högsta domstolen dömer i målet från 1992 för grovt förtal genom följande resonemang: "[d]en som ser filmen får emellertid lätt det felaktiga intrycket att A kände till att samlaget filmades. Slutsatsen ligger då också nära till hands att hon inte hade något emot att filmen visades för andra. Den bild av A som filmen sålunda förmedlar måste anses nedsättande för henne".

Slutsatsen är alltså att man bedömer att den missaktande uppgiften är att man kunde få bilden av att brottsoffret i detta fall ville att filmen skulle spridas. HD har på detta sätt hittat en öppning för att skydda den sexuella integriteten i dess fall, om än med hjälp av ett skohorn.

Resonemanget blir emellertid problematiskt om man sprider en film där man inte alls kan få den uppfattningen.

Ett exempel, den så kallade Facebookvåldtäkten: En person livestreamar när en kvinna blir våldtagen. En annan man dömdes för våldtäkt och den som streamat för grovt förtal. Men tillämpar vi Högsta domstolens resonemang ovan kan man svårligen få uppfattningen att kvinnan (som inte är vid medvetande under delar av filmen) vill att filmen sprids.

Ändå döms mannen för grovt förtal av hovrätten men utan egentlig motivering. Anledningen till det kan vara att det är kontroversiellt att berätta om den generella uppfattningen är att det kan leda till andras missaktning att bli våldtagen? Och är det ens sant? Vad är samhällets syn av brottsoffer i dessa sammanhang?

I och med införandet av olaga integritetsintrång så undviker vi detta problem. Bedömningen av omgivningens syn på den som utsatts för spridningen är inte längre nödvändig. Det räcker med att fastställa att det är en viss typ av integritetskänslig spridning och att det orsakat den utsatta för allvarlig skada. Det är en klar förbättring. Men det finns mer att göra.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt