Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Expert: Här är de arbetsrättsliga fällorna vid bolagsköp

TEMA: Arbetsrätt
Publicerad: 2020-02-19 10:45

Att inte kontrollera anställningsavtal, pensionslösningar och konkurrensklausuler innan ett bolag köps upp kan vara misstag som blir mycket dyra och svåra att läka i efterhand.
Det säger advokaten Lisa Ericsson som är specialiserad på arbetsrätt i samband med förvärv och transaktioner.

– Det mest riskabla misstaget för en förvärvande arbetsgivare är att missa en allvarlig legal risk i sin granskning av bolaget före förvärvet, säger Lisa Ericsson.

Frågorna om de vanligaste fällorna i samband med bland annat ”arbetsrättsliga due diligence” var nyligen i fokus vid ett heldagsseminarium vid BG Institute som Lisa Ericsson och Cecilia Bergman från Törngren Magnells advokatbyrå höll i.

Vilka misstag är vanligast i sådana här sammanhang?

– När det gäller de vanligaste arbetsrättsliga misstagen skulle jag säga att det är att man inte har betalat pension på bonusutbetalningar trots att man har varit skyldig att göra det enligt till exempel ITP-planen eller att man avtalat bort övertidsersättning i strid med kollektivavtal.

– Ett annat mycket allvarligt misstag, men kanske är mindre vanligt, är att arbetsgivare felaktigt har trott att man har kunnat tillämpa en privat pensionslösning för en person som omfattades av någon av de kollektivavtalade pensionsplanerna. Sådana misstag kan bli mycket kostsamma och svåra att läka.

Vilka konsekvenser kan det få om det visar sig att ett anställningsavtal saknar reglering om till exempel immateriella rättigheter – eller om det inte finns några anställningsavtal överhuvudtaget?

– Det kan få konsekvensen att det råder oklarhet om arbetsgivaren äger de immateriella rättigheter som anställda kan ha utvecklat inom ramen för sin anställning. Om de immateriella rättigheterna utgör grunden för bolagets värdering kan en sådan oklarhet få negativa konsekvenser för transaktionen.

– Om det inte finns några anställningsavtal överhuvudtaget kan det innebära en risk för en ny ägare genom att hen inte har något skydd mot att en eller flera nyckelpersoner, kort tid efter förvärvet, startar konkurrerande verksamhet och värvar över både kunder och anställda dit.

Vad säger AD:s senaste praxis när det gäller just konkurrensklausuler och värvningsförbud i samband med till exempel företagsförvärv?

– Det mest intressanta är AD:s avgöranden från slutet på 2018 där domstolen prövade skäligheten av två värvningsklausuler som förbjöd anställda att värva andra anställda till deras nya arbetsgivare. AD gjorde vissa intressanta uttalanden om hur begränsande sådana klausuler kan vara utan att anses vara oskäliga och därmed ogiltiga.

Hur ser det ut när det gäller möjligheterna att anpassa och omförhandla anställningsvillkor i de här sammanhangen?

– Den stora frågan är vilka villkor som arbetsgivare kan ändra ensidigt, alltså utan den anställdes samtycke, och det i sin tur beror till stor del på vad det är för typ av förmån och hur den är reglerad mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Seminariet ”Arbetsrättslig M&A” hölls vid BG Institute.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.