Yvonne Ruwaida skrev nyligen en tenta i arbetsrätt vid Stockholms universitet. Tentavakterna upptäckte en post-it-lapp med anteckningar om LAS, och konstaterade att det var fråga om en otillåten anteckning.
Ruwaida uppger att hon glömt lappen i lagboken. Prefekten Kent Källström gjorde bedömningen att Ruwaida inte haft för avsikt att fuska, och avstod från att anmäla saken. Ruwaida fick skriva klart tentan, och behövde enligt uppgift heller inte visa legitimation.
Enligt universitetets chefsjurist har ärendet inte hanterats enligt reglerna. Källströms beslut möts också av skarp kritik från kollegor vid universitetet.
– Jag blir förbannad. Det känns helt absurt att tentander med fusklappar kan komma undan ansvar genom att hävda att de glömt lapparna. Än mer absurt är det att prefekten anser att saken inte ens förtjänar en prövning i disciplinnämnden. Vi har skickat fall med fusklappar till nämnden, och det finns exempel i praxis på hur sådant beteende sanktionerats, säger en före detta anställd med lång erfarenhet som examinator vid Stockholms universitet.
Disciplinnämndens praxis visar att fusk med hjälp av ”minneslappar” och andra otillåtna anteckningar resulterat i mellan en och tre månaders avstängning. I flera av de fall som lett till avstängning har studenterna uppgett att anteckningarna använts i studiesyfte och att de glömt ta bort dem inför tentan. Disciplinnämnden har i dessa fall bedömt att studenten haft uppsåt att vilseleda vid prov i högskoleförordningens mening.
Samtidigt finns exempel på ärenden som av olika anledningar lagts ned. Exempelvis återkallade den tidigare prefekten Ronnie Eklund en anmälan mot en student som ertappades med en enstaka post-it-lapp i lagboken vid en tenta i civilrätt., dock först efter att studenten lämnat en ”trovärdig förklaring”. Kent Källström anser själv att ärendet hanterats korrekt.
– Jag kan inte kommentera ärendet på annat sätt än att beslutet överensstämmer med universitetets praxis, det vill säga att fusk måste vara avsiktligt. Det räcker inte att beteendet är vårdslöst, säger Kent Källström.
Enligt Stockholms universitets chefsjurist Jenny Gardbrant ska prefekten dock inte göra någon uppsåtsbedömning, utan endast beakta fakta i ärendet.
– Om uppgifterna i media stämmer har prefektens bedömning av det inträffade vid det här tillfället inte varit helt i enlighet med regelverket. Enligt universitetets regelverk ska uppsåtsbedömningen göras först i samband med disciplinnämndens utredning, säger Jenny Gardbrant. Kent Källström har avstått från att kommentera uttalandet.
Enligt tentamensreglerna ska tentamensvakten eller examinatorn anmäla misstankar om fusk till prefekten eller studierektorn på institutionen. Finns grundad misstanke ska prefekten anmäla ärendet till rektorn, som i sin tur kan utdela en varning eller hänskjuta ärendet till Disciplinnämnden. Bedömer nämnden att studenten haft uppsåt att vilseleda kan studenten stängas av från undervisningen. Beslut om avstängning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Uppsåtsbedömningen ska göras enligt ”täckningsprincipen”, vilket innebär att det räcker att studenten ”med otillåtna hjälpmedel försökt vilseleda vid prov”. Studenten behöver heller inte ha direkt uppsåt för att fällas – det räcker att han eller hon misstänkt att anteckningarna skulle kunna vara till nytta och ställt sig likgiltig inför detta.
Förra året tog Stockholms universitets rektor emot drygt 50 anmälningar om fusk, 12 av dessa rörde ärenden vid Juridiska institutionen.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Bild: Gunnar Lundmark/Scanpix
