Syftet med jobbskatteavdraget är främst att öka drivkraften för att arbeta. På sikt väntas avdraget leda till att antalet arbetade timmar ökar med 2,6 procent. Riksrevisionen, som granskat avdragets förutsättningar att öka arbetskraftutbudet, konstaterar att färre än vad tredje arbetslös, ung och utrikes född känner till avdraget och att det finns en risk för att reformen inte får den effekt regeringen räknat med.
– Beräkningarna visar att jobbskatteavdraget kan förväntas få en positiv effekt på arbetskraftutbudet. Men regeringen bör säkerställa att allmänheten får en bättre kännedom om jobbskatteavdraget. Det är en förutsättning för att nå den förväntade effekterna, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionen skriver, med hänvisning till ny forskning, att information om reformer som jobbskatteavdraget är av stor betydelse för reformens genomslag. Av Riksrevisionens rapport framgår att allmänhetens kännedom om avdraget är låg, särskilt bland personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.
Den första skattesänkningen infördes för snart tre år sedan. Därefter har ytterligare två sänkningar genomförts. Vid årsskiftet förstärks avdraget med ett fjärde steg. Skattebortfallet för de fyra stegen uppgår till närmare 70 miljarder kronor.
